Det Tusende Lokomotivet

IIIIIIIMIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIHIIIIIIIIIHIIIIIIIIHIIHIIIIIIinilllllMIIIIIIIIIIIIIIIIIM NYDQVIST & HOLM • 1847-1912 som vägde icke mindre än 32.400 kg. och hvars största delar nådde en vikt af 12.000 kg. h vardera. Numera ha dessa siffror åtskilligt öfverskridits. I samma byggnad är inrymd en torkugn för mindre kärnor och formar. Utanför tackjärnsgjuteriet placerades en ännu kvarstående kran om 8.000 kg. lyftkraft, hvilken användes för gjutgodsets lyftande på vagnar å ett högre beläget järnvägsspär, formedelst hvilket den nya afdelningen står i forbindelse med den äldre. Detta spår passerar i ett å samma tomt uppfördt hus öfver en 15.000 kg. vagnvåg, hvarigenom vägning af allt gods möjliggöres. Med fortgående utveckling kräfdes jämväl nya krafter å ritkontoret, hvarför kontors# byggnaden på bekostnad af forrådslokalen utvidgades till dubbla storleken. År 1887 uppfördes norr om gamla gjuteriet kolbodar (26) samt en byggnad (2c), hvib ken inrättades för filhuggeri och slipning af Calander?valsar, men numera upphört att användas för dessa andamål. Följande år (1888) vidtog å tomten nordost om den 1881—82 uppförda verkstads? byggnaden (8) uppforandet af ett nytt stort plåtslageri (19) (50X30 m.) med plåtugnar, ångpanna och ångmaskin. Strax det blef färdigt, vann det i fackkretsar anseende som »ett af de mest tidsenliga i Norden» och har sedermera alltjämt vidmakthållits och ut* vecklats med moderna maskiner etc., så att det fortfarande står i jämnhöjd med tidens kraf. Hela byggnaden utgör ett enda stort fritt rum, öfver hvilket det fackformigt ordnade taket uppbäres af tre i byggnadens längdriktning gående rader af grofva, gjutna pelare, som samtidigt tjäna att uppbära de traverskranar, hvilka löpa i småfacken i byggnadens tvärriktning. Genom dessa tre pelarrader delas byggnaden i fyra olika afdelningar, af hvilka den sydligaste upptages af verktygsmaskiner och de öfriga af de egentliga plat? slageriarbetena samt for dessa erforderliga härdar. På långvaggen i verktygsmaskinernas afdelning löper en transmissionsaxel för maski# nernas drifvande. Med denna var den på väggen placerade, vertikalt anordnade ångma* skinen Ursprungligen direkt kopplad. Sedan numera elektrisk kraft införts, användes ångmaskinen endast som reserv. Det nämndes ofvan om traverskranarne i tvärfacken. Dessa löpa på valsade järnbab kar, hvilka hvila på de gjutna pelarne och hafva en lyftkraft upp till 7.500 kg. Då dessa bekvämt låta manövrera sig i alla riktningar, kunna äfven de tyngsta ifrågakom* mande foremål med största bekvämlighet förflyttas öfver den golfyta, hvarje kran be* härskar. För att förmedla de olika kranarnes lyftområden går i byggnadens längdrikt* ning ett järnvägsspär, formedelst hvilket öfver en särskildt för andamålet uppförd järn? - 70 -