Torpeder Och Minor

1 I göra stora djupsvängningär öfver och under det önskade djupet. Anledningen härtill är den, att hydrostatiska pi- stonen kastar om roderriktningen för sent, nämligen först när torpeden passerar den önskade djuplinjen. På grund af torpedens lutning och höga fart i detta ögonblick kommer torpeden tydligen att skjuta förbi den önskade djuplinjen och sålunda att »galoppera» i hela sin bana. För erhållande af en jämn och rak djupbana erfordras en apparat, som lättar på och t. o. m. kastar om de hori- sontella rodren, innan den önskade djuplinjen uppnås. Detta mål nåddes genom att förena hydrostatiska pistonen med en pendel, hvilken kan svänga c:a 30 för och akter i hemliga rummet och liksom hydrostatiska pistonen är för- enad med roderledningen. Öfverförandet af rörelsen är härvid sådant, att hydrostatiska pistonen och pendeln kunna samverka med eller motverka hvarandra eller också enbart den ena eller den andra verka på horisontella rodren. Pendelns verkan på horisontella rodren är sådan, att en lutning hos torpeden med spetsen nedåt gifver uppåtrik- tade roder och tvärt om. När torpeden intager horisontell ställning, ställer pendeln de horisontella rodren horisontellt. Pendeln kan gifva rodren ungefär dubbelt så stora utslag som hydrostatiska pistonen, hvarför pendeln icke endast kan upphäfva hydrostatiska pistonens verkan, utan t. o. m. kan lägga rodren åt motsatt håll. Fig. 2 åskådliggör hydrostatiska pistonens och pendelns samarbete i banan för att föra in torpeden på det önskade djupet. I läget I antages torpeden i vågrät ställning befinna sig öfver den bestämda djuplinjen. Pistonen lägger följakt- ligen rodren nedåt, under det att pendeln icke påverkar desamma. Torpeden får nu en lutning med spetsen nedåt, hvarvid pistonen fortfarande lägger rodren nedåt, under det att pendeln lägger rodren uppåt. 1 ett visst ögon- blick (läget II) är torpedens lutning sådan, att pistonens och pendelns verkan just upphäfva hvarandra, så att rodren komma att stå midskepps.