Torpeder Och Minor

J3 på rodren, under det att pendeln lägger rodren nedåt. Antages torpeden skjuta något öfver den önskade djup- linjen, kommer den i läget X, då såväl pistonen som pen- deln rikta rodren nedåt. I läget XI har torpeden åter- kommit i horisontell ställning såsom i läget I, dock mindre aflägsnad från den önskade djuplinjen. Såsom framgår af det anförda samarbela piston och pen- del med hvarandra, så snart torpeden håller på att af- lägsna sig från den önskade djuplinjen, under det att de motarbeta hvarandra, när torpeden håller pä att närma sig den önskade djuplinjen. På detta sätt gör torpeden efter utskjutandet några djup- svängningar med allt mindre amplitud och kommer snart in på en praktiskt taget rak djupbana på önskadt djup under vattenytan. Afvikelserna från det inställda djupet få med undantag för banans första del icke öfverskrida + 0,4 meter. På senare år har man börjat öfvergå till djupreglerings- apparater, med hvilka man trots lättare konstruktion er- hållit något bättre djupbana. Principen för dessa appa- raters verkan är något afvikande från den beskrifna. Ingendera typen af djupregleringsapparat har emellertid visat sig fullt pålitlig vid de numera använda högsta far- terna, 40 knop och däröfver. Icke heller kunna appara- terna under extrema förhållanden helt undanröja botten- skott eller ytsprång. Bottenskott inträffar särskildt vid skjutning på grundt vatten och vid mycket lutande fall på torpeden, t. ex. vid skjutning i stark sjöhäfning. Hvarje djupregleringsapparat, grundande sig på använd- ningen af en pendel, lider dessutom af det svåra felet, att den är känslig för »tröghetens» inverkan. Hvarje fart- ökning hos torpeden lägger sålunda pendeln akteröfver, orsakande nedåtriktade roder, under det att en fartminsk- ning lägger pendeln föröfver, orsakande uppåtriktade roder. Vid plötslig fartförändring erhålles därför lätt bottenskott resp, ytsprång. Vid torpedens utskjutande sträfvar man därför efter att gifva torpeden samma utskjutningshastighet