Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

110 METODER OCH APPARATER FÖR MÄTNING AF ELEKTRICITETEN. Fig. 80. Fig. 80 visar schematiskt apparatens inrättning. Den elektromotoriska kraft eller potentialskilnad, som skall be- stämmas, är e. En stark, möjligast polarisationsfri elektricitets- källa införes vid E1. Det enkla motståndet är 90,050 ohm, W2 är ett vefmotståncl med nio afdelningar, hvardera af 1,000 “ohm, W3 en proppreostat från 0,1 ohm till 50 ohm, W4 ett vefmotstånd i nio afdelningar, hvardera af 100 ohm. Af vefmotstånden äro alla nio afdelningarna oafbrntet i hufvud- strömmen, och från dem grenar sig ledningen genom vef- varna och 7c2. Hufvudledningens motstånd ligger mellan gränserna 99,950 och 100,050 ohm, och är saledes i medeltal 100,000 ohm. JE är ett Clarks normalelement *)> hvars elektromotoriska kraft är motsatt riktad mot den i hufvudström- men. I samma biledning som E finnes en galvano- meter samt ett motstånd w af 100,000 ohm, en vef Ä’3 samt en tvåpolig afbry- tare, hvarmed i stället för E den elektromotoriska kraften e kan införas i biledningen. Men om den spänning som skall under- sökas ligger mellan grän- serna 14 och 1,400 volt införes densamma i stället i hufvuclledningen på sätt fig. 81 antyder. VefvenÄ3 vrides då ur sitt hviloläge till höger pä mellersta kon- taktstycket, hvarjämte galvanometernålen, som till följd af den härigenom slutna biledningsströmmen afviker, ånyo bringas. till nära jämvikt genom att vefvarna 7vx och k2 vridas. För att verkställa den fullständiga regleringen vrides vefven 7ca ‘) Clarks af Feussner modifierade normalelement har till positiv elektrod ett amalgameradt platinableck, hvartill för en genom ett glasrör skyddad platinatråd, och hvilket är omgifvet ined en deg af svafvelsyrad kvicksilfver- oxidul och jämte denna anbragt i en lercell, samt till negativ elektrod en nedtill omböjd zinkstång. Dennas vertikala del är omgifven med ett glasrör, som äfven innehåller paraffin. Dess horisontala del är amalgamerad och. öfver- täckes med zinksulfatkristaller. För öfrigt fylles kärlet med koncentrerad zinksulfatlösning. Om den af riksanstalten i Berlin antagna formen af Clarks, element se vidare Teknisk Tidskrift 1898, p. 116.