Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
LIKSTRÖMSMOTORER FRÅN ALLMÄNNA SVENSKA AKTIEBOLAGET. 135
lindningen är anbragt. Denna ring är sammansatt af tunna
järnblecksskifvor, vid hvars inre omkrets fördjupningar ut-
stansats, bildande axielt löpande spår. I dessa är en fyrpolig
dubbel lindning inlagd af schablonformade härfvor. Den ena
af dem bildar en vanlig fintrådig shuntlindning, den andra
en i serie med induktorn inkopplad Ryans lindning. Häri-
genom vinnes såväl konstant gnistfritt borstläge som ock
förökadt kraftpar vid igångsättningen, äfvensom möjlighet
till att motorn tillfälligtvis må kunna betydligt öf ver belastas,
om så skulle erfordras. Den nyssnämnda järnringen omgifves
på sätt afbildningen antyder af en genombruten gjutjärns-
cylinder.
Ingeniör K. Wallin har å Tekniska Högskolan elektro-
tekniska laboratorium anställt undersökningar öfver den gamla
typen (typ MO) af Allmänna svenska elektriska aktie-
bolagets dynamomaskiner använda såsom motorer. Den under-
sökta maskinen påkallade 110 volt och 57 ampere vid 725
hvarf i minuten. Induktorlindningens motstånd vid 75° vai*
0,0 51 ohm samt den i shunt anbragta elektromagnetlindningens
motstånd vid 50° 64 ohm. För att bestämma cle olika effekt-
förlusterna drefs motorn med ström från laboratoriets accumu-
latorbatteri. Med bibehållande af en konstant magnetiserings-
ström af 1,8 5 ampere förändrades hvarfantalet och bestämdes
motsvarande induktorström, som varierade mellan gränserna
4,3 5 ampere vid 727 hvarf och 2,4 8 ampere vid 193 hvarf i
minuten. Effekten var i fch’ra fallet 482 och i det senare
74 watt, med en spänning mellan borstarna af 110,5 och
30,0 volt-. Förhållandet mellan spänningen och hvarfantalet
var nära konstant, hvilket visar att ingen afsevärd armatur-
reaktion förefanns. Enligt Kapps metod *) för bestämning af
förlusterna erhölls häraf effektförlusten genom hysteresis och
friktion 198 watt och genom foucaultska strömmar 280,5
watt eller tillsammans 478,5 watt.
På grund häraf beräknades för full belastning
kopparförlusten i induktorlindningen till 156 watt
» i shuntlindningen » 187 »
øller tillsammans 343 watt, och då järnförlusterna och frik-
tionen utgjorde 478,5 watt blef totala effektförlusten 821,5 watt.
Enär den af motorn vid full belastning utvecklade effekten
var 110 . 57 — 821 = 5,449 watt — 7,4 hästkrafter, blef den
mekaniska verkningsgraden
5,449
5,449 + 821
II
oo
*) Se härom »Elektriciteten», 2:a uppl., p. 346.