Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

NYARE JÄRN- OCH STÅLSORTERS MAGNETISKA EGENSKAPER. 75 Vid jämförelsevis svagt fält, upp till 250 C.-Gr.-S., an- vändes en af Du Bois konstruerad magnetisk våg.*) Däremot begagnades för starka magnetiska fält, upptill 15,000 C.-G-.-S., isthmus-metoden (se § 26), ehuru med åtskilliga modifikationer. För de magnetiskt mjuka materialierna lämnar bifogade tabell uppgifter öfver några resultat af dessa försök, hvaraf de två första raderna gifva de minsta och största värdena å mag- netiseringsinteiisiteten I och induktionen I> samt den tredje raden de värden å dessa kvantiteter, vid hvilka den kvar- varande magnetismen, den koercitiva kraften och bysteresis bestämdes. Den sistnämnda angifves i kiloerg per cykel per kubikcentimeter. Fältets 1 II III IV V stvrka I B I B 1 B I B I B 5 1000 12550 840 10600 710 8900 760 9500 730 9200 15000 1850,38200 1770'37200 — — 1850 38200 — — — 1380 17400 1420; 18000 1450 18400 1460 18400 1430 18100 Kvarv. magn. 550 6900 650 8200 600 7500 550f 6900 650 8200 Koercit. kraft 0,8 1,8 1,7 2,o 2,1 Hysteresis . . 6, G 12,5 13,5 14,5 1 7,o Vi meddela för jämförelses skull (fig. 48) magnetiserings- kurvorna till ett gjutståls pr of från Bergische Stahl-Industrie Gesellschaft, hvilket är synnerligen lämpligt för dynamo- maskiner. Det är undersökt vid Physik. Techn. Reichsanstalt i Berlin. — Det synes af tabellen, att det svenska smidesjärnet, N:o I, hvilket blifvit underkastadt prof, både visat sig äga en hög grad af genomtränglighet för magnetismen som ock en mycket ringa koercitiv kraft och. hysteresis, allt egenskaper, som göra det synnerligen lämpligt för järnkärnorna till trans- formatorer och äfven för dynamomaskiner, ehuru man för de sistnämndas magneter nästan alltid använder gjutjärn eller gjut- stål. Det uppgifves dock, att Elswicks rena järn äfvensom Jenkins smidda stål skulle vara ännu genomträngligare för magnetismen. Men det synes äfven af dessa resultat, att gjutstål kan framställas, ägande en nära nog lika hög grad af genomtränglighet för magnetismen, som det bästa smidesjärnet, men dess hysteresis är vida större än det svenska järnets. I själfva verket framgår såväl af dessa som andra undersök- ningar, att en stor genomtränglighet icke alltid åtföljes af en mycket låg hysteresis. Enär den förra egenskapen är af *) Se denne författares verk: Magnetisclie Kreise, Berlin 1894, p. 367.