Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

NYARE JÄRN- OCH STÅLSORTERS MAGNETISKA EGENSKAPER. 77 teten I. Här betecknas de kurvor, hvilka motsvara det mju- kaste stålet, med prickade linier, det mycket härda med full- dragna samt en mellansort med---------------. En med absciss- axeln parallel rät linie N är uppdragen med ordinatan 1=1000, och på densamma till vänster å figuren äro abscissans skal- delar afsatta tusenfaldigt förstorade, så att t. ex. i stället för H— 140 finnes på lika afstånd från ordinataxeln skaldelen 0,14. Om nu räta linier dragas från origo till olika punkter af N, bestämmer en af dessa liniers skärningspunkt med den nedgående grenen af PP" af hysteresiskurvan det största värdet å den kvarvarande magnetismen. För den skull är å N en andra skala m afsatt, som angifver för en magnetstång Fig. 49. förhållandet mellan hennes längd och diameter. Man finner af figuren, att den största möjliga kvarblifvande magnetismen är 800 C.-Gr-S., men är m = 30 reduceras densamma till 700 och för w=15 till blott 430 C.-Gr.-S. Det synes häraf, att vid tillverkning af starka magnetstänger det är lämpligast att icke låta längden understiga trettio gånger diametern. Om det däremot är af större vikt att gifva magneten konstant styrka, äfven om denna icke är så stor, bör den koercitiva kraften vara ansenlig, hvilket sker genom passande val af material samt genom magnetisering i ett starkt fält, åtminstone 500 C.-G.-S., hvarjämte deniagnetiseringen bör blifva så ringa som möjligt, hvilket inträffar om det magnetiska tillståndet representeras icke genom en punkt på den nedstigande grenen PP" utan genom en punkt P liggande inuti öglan (^=0,046 ; 1= 300; demagnetiserande kraften = 13, se fig. 49). En sådan