Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
NYA APPARATER FÖR UNDERSÖKNING AF MAGNETISKA FÄLT. 83
Fig. 54.
undersökningar för att apparatens känslighet må blifva så
stor som möjligt. I enlighet med teoriens fordringar har den
gifvits den tvärskärningsform fig. 54 visar. Vid ramen är
en visare anbragt, och upphängningen är så mjuk att visaren
kan beskrifva ett och ett halft till två hvarf
öfver en graderad tafla. Vid den finnes ett
motstånd B, som genom en nyckel 8 kan
utestängas från ledningen eller införas i
densamma i följd med ramen och hvilken
tillika tjänar till att afbryta galvanometerleduingen. Skalan
å visartaflan är indelad i två hundra delar och angifver
omedelbart fältets styrka i absoluta enheter. I vissa fall har
graderingen så anordnats, att den angifver microcoulomb, sä
att produkten af instrumentets utslag med ledningens totala
motstånd visar totala förändringen hos induktionen. Detta
är i synnerhet af nytta vid försök öfver järnets genomträng-
lighet för magnetismen, och man kan, ifall motståndet gifves
ett lämpligt värde, direkte afläsa den magnetiska induktionen B.
Beträffande trådspiralen C (fig. 55), är denna anbragt vid
kan vridas 180° i handtaget B. Föreningen
sker medelst en spiralfjäder, och genom ett
ett skaft A, som
mellan A och B
stift T erhåller
C ett bestämdt
läge i afseende
å B. Genom en
nyckel Klösgöres
T och den sluter
på samma gång
galvanometerled-
ningen, hvarjämte spiralen C vrider sig 180° och åter-
kommer sålunda i sitt ursprungliga läge.
Arean hos spiralen C äfvensoni dess antal trådhvarf äro
sä afpassade, att galvanometenis afvikning lämnar induktionen
i C.-Gr.-S. enheter per kvcm.
Om galvanometerramens plan är parallelt med riktningen
af magneten M:s fält (fig. 53), när urladdningen äger rum,
uppstår en torsionsvinkel 7, och man har
,, k B
H= — q,
n
sökta intensiteten, n antalet trådhvarf
B ledningens motstånd samt k en
på ramens storlek, de rörliga delarnas
Fig. 55.
då H betecknar den
i galvanometerramen,
koefficient, som beror
tröghetsmoment, fältet i magneten Jf samt af trådspiralen C.
Teorien har för öfrigt visat, att ramens form är af ganska
stort inflytande på känsligheten hos instrumentet. En lång