Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
NYA APPARATER FÖR UNDERSÖKNING AF MAGNETISKA FÄLT. 83 Fig. 54. undersökningar för att apparatens känslighet må blifva så stor som möjligt. I enlighet med teoriens fordringar har den gifvits den tvärskärningsform fig. 54 visar. Vid ramen är en visare anbragt, och upphängningen är så mjuk att visaren kan beskrifva ett och ett halft till två hvarf öfver en graderad tafla. Vid den finnes ett motstånd B, som genom en nyckel 8 kan utestängas från ledningen eller införas i densamma i följd med ramen och hvilken tillika tjänar till att afbryta galvanometerleduingen. Skalan å visartaflan är indelad i två hundra delar och angifver omedelbart fältets styrka i absoluta enheter. I vissa fall har graderingen så anordnats, att den angifver microcoulomb, sä att produkten af instrumentets utslag med ledningens totala motstånd visar totala förändringen hos induktionen. Detta är i synnerhet af nytta vid försök öfver järnets genomträng- lighet för magnetismen, och man kan, ifall motståndet gifves ett lämpligt värde, direkte afläsa den magnetiska induktionen B. Beträffande trådspiralen C (fig. 55), är denna anbragt vid kan vridas 180° i handtaget B. Föreningen sker medelst en spiralfjäder, och genom ett ett skaft A, som mellan A och B stift T erhåller C ett bestämdt läge i afseende å B. Genom en nyckel Klösgöres T och den sluter på samma gång galvanometerled- ningen, hvarjämte spiralen C vrider sig 180° och åter- kommer sålunda i sitt ursprungliga läge. Arean hos spiralen C äfvensoni dess antal trådhvarf äro sä afpassade, att galvanometenis afvikning lämnar induktionen i C.-Gr.-S. enheter per kvcm. Om galvanometerramens plan är parallelt med riktningen af magneten M:s fält (fig. 53), när urladdningen äger rum, uppstår en torsionsvinkel 7, och man har ,, k B H= — q, n sökta intensiteten, n antalet trådhvarf B ledningens motstånd samt k en på ramens storlek, de rörliga delarnas Fig. 55. då H betecknar den i galvanometerramen, koefficient, som beror tröghetsmoment, fältet i magneten Jf samt af trådspiralen C. Teorien har för öfrigt visat, att ramens form är af ganska stort inflytande på känsligheten hos instrumentet. En lång