Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
00 METODER OCH APPARATER FÖR MÄTNING AF ELEKTRICITETEN. denna lag är i fråga om elektriska vägor med hög potential endast gällande under vissa omständigheter, hvilket Colson genom försök ådagalagt. Potentialen aftager till en början ganska hastigt, när afståndet ökas, sedan blifver afvikelsen från ohmska lagen mindre i den mån den af vågen genom- lupna vägen ökas. Aftagandet af potentialen är hastigare, när denna är högre eller då motståndet är större. — Poten- tialen hos hvardera af punkterna C och B härrör af två vågor med motsatta tecken, kommande i motsatta riktningar från A och B. Om t. ex. punkten C är så belägen, att två vågor passera den vid samma tid och med lika stora poten- tialer, blifver där den resulterande potentialen noll: en telefon, hvars ena pol är i förening med C och den andra är isolerad, bringas då till tystnad. Om de båda vågorna passera sam- tidigt men med olika stora potentialer, uppstår i telefonen ett ljud af samma höjd som den vibrerande källans. Men om <le båda vågorna icke passera på samma tid och de äro så vidt skilda, att de i telefonen frambringa skilda verkningar, blifver det uppkommande ljudets svängningstal dubbelt så stort som källans. Dessa olika fall förekomma äfven vid punkten B, så att i själfva verket man har att göra med kombinationen af det ena och det andra fallet vid de båda Xjunkterna. Telefonen tystnar blott, när förhållandena äro de- samma vid C och. B. Ett sådant fall är lätt att realisera, nämligen då den resulterande potentialen är noll. För den skull väljer man grenarna AC och CB af bryggan så, att C kommer att ligga i det neutrala området och man gör seder- mera på samma sätt i fråga om 7). Telefonen T mellan dessa punkter är då tyst. Den våg, som utgående från A har genomlupit ACB sänder till BB en störning, som gör förhållandet vid. B mera inveckladt. Antag att vi afbryta föreningarna CT, AB och ledningen från B till strömkällan och i stället förenar den sistnämnda punkten med en trådspiral, sä beskaffad att ladd- ningskapaciteten i samband med B förblifver oförändrad. Om telefonen då är tyst, beror det på att variationerna hos poten- tialen vid B kommande från A öfver ACBBT äro otillräck- liga för att frambringa nämnda störning. Om telefonen där- emot ljuder, måste motstånden ACB förökas eller potentialen vid A förminskas vare sig genom elektricitetskällans för- ändring eller genom införande af ett tilläggsmotstånd. På samma sätt finge man gå till väga med de andra vågorna. Slutligen får man undersöka, huruvida icke vågen, som åter- kommer till (* efter att ha genomgått hela strömkretsen, äfven föranleder störningar. För den skull tillsättes från C motstånd och ledningens ändar bringas i förbindelse med