Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

18 nar efter slaget, om halfva kilvinkeln är större än friktionsvinkeln, men att den sitter fast i motsatt fall. 17. Friktion i kilspår. Då en kropp K släpas under tryck i ett kilspår, uppstår ett betydligt större hinder, än vid rørelse å ett plan. Låt trycket T halfvera kilspårets vinkel ß och antag dessutom att T är vinkelrät mot spåret samt att drifkraften P är parallel med detsamma, fig. 18. Krafter å K, förutom T och P, äro normal- trycken N och de två friktionskrafterna f N vid sidorna, fig. 19 och 20. Vid enformig rørelse blifver: -P\\P, 1 P = 2fN och, -l-HT, T = 22VSin£ • Elimineras N, erhålles Vid rørelse å ett plan (/? = 180°) vore P = fT. Faktorn f ... i (31) kalias friktionskoefficient i kilspåret. Den be- Sin^ tecknas med ß och visar, att motståndet i kilspåret forhåller sig till det å ett plan af i öfrigt samma beskaffenhet såsom 1 till Sinus för halfva kilvinkeln. De förökade tryeken vid spårets sidor gifva an- ledning till det större motståndet. 18. Tappfriktion. Antag, att en axeltapp i hvila pressas mot sin lagerskål med en kraft P, hvilken motverkas af skålens tryck N mot. tappen. Vore nu tapp och lager begränsade af fullkomligt glatta ytor och anbringades på axeln ett kraftpar M, fig. 21, så uppstode en accelererad rotationsrorélse, under hvilken tappen komme att stån- digt ligga an på samma stalle a i skålen. Någon föiflyttning al tap- pens midtpunkt uppkomme icke, ty ett kraftpar åstadkommer ju icke någon parallelacceleration. Till följd af friktionen F mellan skålen och tappen, blifver under igångsattningsperioden i verkligheten den senates rörelse sammansatt af rotation och translation. Då M an- bringas, uppkommer nemligen samtidigt tangentialkraften F vid tappen. M ensamt för sig ger axeln rotation, under det alt F ensamt åstad- kommer translation och båda tillsammans alltså en rullning aftap-