Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

 19 pen i lagret. Rullningen fortgår ända till dess att friktionen blifver füllt utvecklad, men ej längre. Derefter fortgår rotationen under det alt tappen berör ett och samma rätliniga element af skålens yta. Under det att tappen på nyss beskrifvet sätt rullar upp i lagret, ändras såval normaltrycket som friktionskraften till både storlek och riktning. Vid igängsättningsperiodens slut är omloppstalet n pr minut konstant och rørelsen alltså enformig. M motverkas då af ett kraft- par, bildadt å ena sidan af tapptrycket P och å den andra af resul- tanten T till N och F, fig. 22. T bildar med normalen genom b vinkeln fi. Afståndet meJlan P och T år, enligt figuren, r Sin (i, der r betecknar tappradien. Häraf följer M = Pr Sin ft..................... (32). Rullningen under igångsattningen mätes af bågen ab = rfi, om // i detta fall betecknar en båglangd i enhetscirkeln. Friklionseffekten är O Ef = Fv = PSin a 1 1 ! 60 Enär Pr Sin ft är friktionskraftens moment i afseende å rotationsaxeln och —- är = vinkelhastigheten, m, så är ock öv Ef = Mm ........................ (33). Motsvarande antal hästkrafter är jV<=^=/’rSin'"2^ö....................... (34)’ \ om r uttryckes i meter. 19. Tappfriktion i orund lagerskål. Om tappen ligger an emot två rätliniga element af skålens yta, uppkommer ett väsentligen ökadt motstånd. Antag, att tapptrycket P halfverar vinkeln ß mellan de tangerande planen till tappens beröringsställen med skålen och att de sneda trycken derstädes äro T och , fig. 23. Resultanten R till sist nämda tryck måste med P bilda ett kraftpar, motverkande det drifvande paret M, ty eljes vore en enformig rotation för tappen s omöjlig. Följaktligen är R = P, hvarjemte dessa krafter äfven äro parallela. Vidare är, emedan re- sultantens moment är = summan af komponenternas, M = Tr Sin fi + 1\r Sin ft.