Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

Vinklarne mellan krafterna angifvas af fig. 24. Af densamma följer, om sinusteoremet användes, (ß \ T CoS\2—Z7 P Sin/9 oeh /Æ \ T Cos ( - + P = Sin/9 Insättas de häraf bestämda värdena für T och Tx i momenteqvation'en, erhålles, efter lämplig transformation, r Pr Sin u Cos /z , o _ x M = --------—— ...................... (35). Sinf Cos p är vanligen så stor, att den kan sättas = 1. Jemföras under sådana omständigheter (32) och (35), finner man, att motståndet i det orunda lagret ökas på samma sätt som i kilspåret, 17. Detta förklarar tillräckligt den jemförelsevis betydande friktionen uti nya lager, hvilka vanligen ej passa füllt exakt mot tapparne. Efter något begagnande med åtfoljande afnötning närma sig beröringsytorna hvar- andra, kilvinkeln ß mellan de tangerande planen ökas och friktionen . minskas. Stundom orsakas varm gang i lagret derigenom, att skålen endera har för tunnt gods eller ock ej är tillräckligt understödd vid midten. Tapptrycket kau då föranleda en permanent formförändring vid skålen, så att denne kommer att klämma cmot tappens sidor. 20. Dubbfriktion. Vi vilja grunda beräkningen af det för rø- relsens underhållande nödvändiga kraftparet på den förutsättningen, att dubben är så pass afnött, alt tryckfördelningen vid densamma icke ändras under gången. För att detta vilkor ska.ll kunna anses upp- fyldt, fordras lydligtvis, att afnötningen pr ytenhet af dubben är kon- stant. Denna afnötning växer vid ett dubbelement, hv. s. h., uppen- barligen med friktionskraften dF, men icke allenast mod denna, utan äfven och i lika grad med hastigheten vx, hvarmed det ifrågavarande elementet roterar; ty i samma mån hastigheten ökas, komma partik- larne vid dubbytan att träffas af ett större antal ojemnheter i under- laget. Afnötningen på afståndet x från axeln bör fördenskull kunna anses proportionel mot friktionseffekten dF vx.