Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

26 1 detta fall är P mindre än Q och kan i sjelfva verket genom ök- ning af a nedbringas till huru litet belopp som helst. Detta kan man hafva stor nytta af vid lasters nedsankning. 22. Bromsinrättningar. Den senast härledda formeln kan läg- gas till grund för teorien beträffande bromsinrättningar vid en del uppfordringsmaskiner. Vi skola här genomgå ett par enskilda fall. a. Enkel bandbroms, fig. 32. Denna begagnas vid det van- liga vindspelet och består af en vid omkretsen slätsvarfvad på lin- korgaxeln fastkilad skifva, 8, omkring hvilken skifva ett stålband är slaget, fast å ena sidan vid A i fundamentet till spelet och å den andra vid B forbundet med en häfstäng, BCD, samt hindradt att glida från skifvan af vid dennas omkrets framspringande kanter. Fig. 33 visar band och en del af skifvan i sektion. Häfstängen är vridbar omkring en i fundamentet fast bult vid C. Då hafstångens yttre ända D upp- lyftes, pressas bandet inot skifvan och utvecklar friktion vid dennas omkrets. Den fjädrade pilen må angifva riktningen för den rørelse, som skall hämmas. Denna rörelseriktning är här vald så, att frik- tionskraften bidrager till att åtdraga bandet. Låt R beteckna bromsskifvans radie och r linkorgens, a och b den längre och den kortare armen vid häfstängen, x och y påkiin- ningarna i bandet å ömse sidor om bromsskifvan, Q lasten, som skall bromsas, och P den för bromsningen erforderüga kraften å stangen. Väljas häfstängen och en bit af bandet till forstå system, fig. 34, blifver vilkoret för jemvigt, O C, Pa = xb ............................. (a). Tagas sedan linkorgen, kettingen, bromsskifvan och bromsbandet, det senare begränsadt af tvärsnitt å ömse sidor om skifvan, till andra system, fig. 35, så erhälles ännu en jemvigtseqvation, nemligen, 0 0, xR + Qr — yR................................. (/9). Eqv. (42) är visserligen härledd under förutsättning, att en full- komligt böjlig lina vore använd för den i 21^ omtalade lastens ned- firande, men samma eqv. kan icke desto mindre tillämpas äfven här. oaktadt räkningen gäller ett band af stål med en jcmförelsevis obe- tydlig böjlighet. Ty detta senare, som är väl passadl efter skifvans omkrets och som icke undergår annan formförändring än den, som