Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

a p n r r^är = 1 + 2/*p+ 2/b’ J. 6C J b 1 t approximativ!, d. ä. = a i (63). Verkningsgraden är, enligt (7) och (66) eller (67), 1 ’=2^ Då nu a ------= a, 1 — a så är ock 1 + et 2a ......................... (68). 31. Förenklad bestämning af styfhetsmotståndets och tappfrik- tionens inflytande vid blockskifvor. Då ett block är försedt med flera skifvor, eller då flera block äro kombinerade med hvai'andra, blifver bestämningen af den erforderliga drifkraften ganska omständlig, om man, såsom i 29 och 30 är gjordt, skall direkt införa styfhets- motståndet och tappfriktionen vid hvarje i kombinationen ingående skifva. Detta är emellertid alls icke behöfligt; ty i öfverensstämmelse med (61) och (63) kan den i dessa eqvationer ingående faktorn a betraktas såsom en for alla de passiva hindren vid till en början det fasta blocket gällande gemensam motståndskoefficient, med hvilken man, vid användningen af momenteqvationen i afseende å blockets axel, helt enkelt har att multiplicera päkänningen i den påvecklade delen af linan eller kettingen. På samma sätt har man att förfara vid det lösa blocket, hvilket vi nu gå att visa. Sambandet mellan päkänningen i linan eller kettingen å ömse sidor om det lösa blocket erhålles, enligt 30, af eqvationerna x + P = Q och P = a Q, som gifva Då nu, enligt hvad förut är visadt, -------— är = a i (61) och (63), 1 — a så bür P = ax. Samma relation eger sålunda alltid rum mellan päkänningen i den