Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

Forfatter: O.E. Westin

År: 1890

Forlag: Central-Tryckeriet

Sted: Stockholm

Sider: 78

UDK: 531.4

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 98 Forrige Næste
63 möjliggöra en större eller mindre förflyttning i horisontal riktning med derpå följande nedfirning af lasten. Lyftkranarne äro antingen fasta eller fly tt bar a. De förra begagnas, då den erfordcrliga sidorörelsen är jemförolsevis obetydlig; de senare deremot, då en mera betydande förflyttning- i horisontal led är nödvändig. Enär de flyttbara kranarne oftast äro af hufvudsakligen samma konstruktion som de fasta, från hvilka de skilja sig förnämligast derigenom, alt de äro placerade på en vågn, gående på en jernbana, kan det vara nog att här beskrifva några fasta kranar. Fig. 77 visar anordningen af den s. k. magasinskranen. Ställ- ningen består af tre hufvuddelar, nemligen kranstocken eller stol- pen, K, kranarmen eller bommen, B, samt sträfvan, S. Det hela är vridbart omkring tappar vid stolpens ändpunkter. Öfver en styr- rulle vid strafvans ofre ända fores lastkettingen till ett vid kranstocken sittande vindspeL Spelets rörliga delar äro vid denna, liksom vid öf- riga kranar, desamma och verka på samma sätt, som dc i det i 35 beskrifna vindspelet. Formlerna (76) och (77) gälla i följd häraf äfven i detta fall. Genom att upphänga lasten i kroken till endera ett löst block eller ock till ett flerskifvigt blocktyg, kan utvexlingen påtagligen vasen Higen förökas. Den vanliga gjuteri- eller verkstadskranen visas af fig. 78. Afvikelsen från magasinskranen ligger deri, att bominen har en mera betydande längd, och alt den är sammansatt af tvenne parallela balkar, försedda med skenor på den ofre sidan, så att en liten jernbana bil- das, på hvilken en vågn, biirande ett flerskifvigt blocktyg tillika ined lasten, kan förmedels handvefven H och evighetsskrufven E flyttas utåt eller måt. Lastkettingen är fästad vid bommens yttre ändpunkt, går derifrån parallelt med bommen till en skifva i det fasta blocket, F, i blocktyget, sedan till en skifva i det lösa, L, så till en i det fasta o. s. v. vexelvis från en lös till en fast skifva och tvärtom, och slut- ligen från den sista fasta skifvan i blocktyget ånyo parallelt med bom- men till en styrrulle, li, vid bommens inre ända samt derifrån ned till speiet, Den forstå och den sista skifvan i det fasta blocket, F, ligga i samma plan, hvarföre de ifrån dem utgående kettingdelarne icke orsaka någon vridning af blocket. Det sätt, hvarpå kettingen är förd öfver skifvorna i blocken, möj- liggör tydligtvis en flyttning utåt eller inät utan någon sankning eller höjning af lasten. Enär kranställningen dessutom är vridbar omkring tappar vid stolpens ändar, så kan lasten flyttas åt sidan utöfver en