Det Tusende Lokomotivet

........................iiiiiiiiiiiini.miiiiiiiiiii.min.miiiiiiiiii.mi.iiiiiiiniiiiiiii.i.i.......i.... KRAFTSTATIONEN OCH MARTINVERKET gång, 2 elektriska traverskranar om resp. 10.000 och 15.000 kg. lyftkraft samt 5 st. 5.000 kg. svängkranar, af hvilka en för elektrisk drift. Dessutom inreddes skrotsmedja med glödugn i gamla koksmagasinet, som omändrades och tillbyggdes. För erhållande af det erforderliga gasformiga bränslet i forstå rummet för martinugnarne, men äfven för glödugnar och skrotsmedja förvärfvades rätt att använda ingeniör Dellviks nämnda patent för vattengeneratorer. Ritningar såval till dessa som till martinugnarne lämnades af Dellviks ombud för Sverige, ingeniör P. Hardén. I en särskildt för detta ändamäl uppförd byggnad (93) anordnades 2 st. generatorer med tillhörande blåsmaskin och reningsapparater samt en högt belägen koksficka, dit koksen på decauville^spår och hiss transporteras från det nyuppförda koksmagasinet (97), hvilket fått den storlek, att detsamma beräknas i det närmaste rymma behofvet för vintermånaderna, då kanaltrafiken är stängcl. I samma byggnad finnes äfven plats för upplag af diverse eldfasta materia* lier, hvarjämte i densamma inrymts kvartsstamp, kollergång samt erforderliga siktar för berechnete af formmaterial. De båda generatorerna utveckla vid normal gång hvar för sig c:a 460 kbm. vatten* gas pr timme, hvilken kvantitet emellertid vid forcerad gång kan uppbringas ända till c:a 665 kbm. Från generatorerna ledes gasen genom reningsapparater till en gas* klocka (94) om 380 kbm. rymd, hvarifrån hufvudledningen går vidare till martinugnar, glödugnar, skrotsmedja och öfriga afdelningar, vid hvilka vattengas har funnit ans vändning. Det nya martinverket var färdigt, så att den första gjutningen dar kunde äga rum den 9 Nov. 1904. Som redan antydts, visade det sig till alla delar motsvara, ja öfver? träffa på detsamma ställda förväntningar. Till en början omfattade tillverkningen alla för den egna fabrikationen erforderliga gjutgods och got, men småningom började äfven ingå beställningar från andra håll, hvilka år från år visat jämn ökning. Från att gjutgodstillverkningen år 1905 uppgick till 460.282 kg. godt gjutgods, steg den redan nästföljande år till 737.329 kg. för att år 1911 uppgå till 919.535 kg. Göttillverkningen ökades samtidigt från 34.205 kg. forst* nämnda år till resp. 129.241 och 430.534 kg. För lokomotivtillverkningen framställas här alla bjulcentra, tvärhufvuden och andra maskindelar, ramstycken, bottenringar m. m., en mångfald af detaljer. För turbine fabrikationen förfärdigas ett stort antal delar, som äro utsatta för svåra päkänningar. Bland från gjuteriet utgångna produkter af detta slag må särskildt nämnas de svårtilb verkade hjulen till de 12.500 hästkrafters turbiner, hvilka verkstaden levererat till statens kraftstation vid Trollhättan, äfvensom ett antal svårframstallbara delar till dessa. - 103 -