Det Tusende Lokomotivet

NYDQVIST 6. HOLM • 1847-1912 Elisabeth Christine Nordqvist. Tidigt föräldralös — modern afled 1820 och fadern 1828 — kom Antenor jämte sin två år aldre broder Anders Herman efter några års undervisning i hemmet i helpension till Fogelsta gård i Salems socken och därefter på hosten 1829 till »S:t Jacobi Högre Apologist Scholar i Stockholm, från hvilken de af* gingo, Anders Herman i Maj 1831 och Antenor i Februari 1832. Båda inskrefvos den 19 Januari 1832 som elever vid det 1825 nygrundade, under den som teoretiker och praktiker lika utmärkte, särskildt som mekanisk uppfinnare bekante prof. Gustaf Magnus Schwartz’ ledning stående Teknologiska institute!. Redan följande år förvärfvade de sig afgångsbetyg eller som det då hefte »gesällbref» från detta »på sådana jänv och metallarbeten, som hufvudsakligen grunda sig på filning och svarfning», Anders Herman dessutom med vitsord om »berömliga» insikter i lefvande sprak och matematik, »goda» insikter i fysisk teknologi, »någon» insikt i kemi, »gocb> färdighet i maskinritning samt »någon» färdighet i handarbeten med »goda anlag.» Det är tydligt, att med denna korta elevtid den teoretiska utbildningen icke kunde bli den grundligaste. Hvad här* utinnan brast från skolan, fick vid denna tid ersättas med praktisk erfarenhet och intresseradt själfstudium. Hur kort bröderna Nydqvists vistelse vid I eknologiska institutet än varit, hade de därunder hunnit knyta en ungdomsvänskap, som blef af betydelse for framtiden: med Johan Magnus Lidström. Denne, som var född den 27 September 1814, var son af valmående bondfolk, som ägde Rödeby i Västerhaninge med Lenna gastgifvaregård i Södertörn. Vid denna tid hade man ännu icke samma kraf på s. k. allmänbildning som i nutiden för inträde vid Teknologiska institutet. Utan annan underbyggnad än den han förvärfvat vid skola i hemorten och genom själfstudier — i matrikeln heter det om honom endast, att han »ager någon kännedom i räkna matematik» — fick han tillfalle att vid detta utveckla de ovanliga mekaniska anlag, hvarpå han redan som helt ung gifvit öfvertygande bevis. Sålunda hade han på egen hand bl. a. konstruerat tryckpumpar af trä för hög uppfordringshöjd. Antenor Nydqvist erinrar sig ännu lifligt, hurusom sjuttonåringen för honom och hans broder skildrat det bekymmer han haft, när pump* stockarne vid det höga trycket sprungo. Ty bekymrad kunde Johan Magnus Lidström blifva och det med besked, men rådlos vardt han sällan: han bandade trästockarne med järnband, och nu gick pumpningen forträffligt. Ett otvifvelaktigt uppfinnargeni var den unge Lidström en yngling rätt efter Gustaf Magnus Schwartz’ sinne. Efter genom* gången elevkurs lyckades det denne att ännu några år (till våren år 1836) hålla honom kvar vid Teknologiska institutet som förestandare för verkstadsarbetet, hvarunder han fick tillfälle att icke blott forkofra sina teoretiska insikter utöfver dåvarande svenska - 12 -