Det Tusende Lokomotivet

Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist

År: 1912

Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.

Sted: Göteborg

Sider: 224

UDK: 061.5(485)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 240 Forrige Næste
NYDQVIST a HOLM • 1847-1912 lampor (2—300 normalljus), 1.125 st. glödlampor, 11 st. elektriska generatorer om 590 hästkrafter, 108 st. elektriska motorer om tillsammans 1.110 hästkrafter, 3 st. transfor* matorer från 3.200—500 och 2 st. från 500—120 volt, de förra lämnande 620 kw. eller 840 hästkrafter, de senare 75 kw. eller 102 hästkrafter. I stallet för den enda stora järnhyfveln 1848 jämte de få svarfvar, som då bildade verkstadsinventariet, finnas nu 771 st. verktygsmaskiner, nämligen 122 svarfvar, 86 borr* maskiner, 10 gangmaskiner, 32 fräsmaskiner, 19 hyfvelmaskiner, 19 shapingmaskiner, 14 stickmaskiner, 30 smärgeL och slipmaskiner, 12 maskiner för gjuteridrift, 22 hydrauliska maskiner, 7 snickerimaskiner, 22 järnbearbetningsmaskiner af olika slag, 185 elektriska maskiner, 16 ångmaskiner och ångpannor, 75 pneumatiska maskiner, 31 kranar, 6 ugnar, 55 diverse maskiner samt 8 gasgeneratorer. Kanske är emellertid ingen siffra bättre ägnad att belysa driftens nuvarande efter svenska forhållanden betydande omfattning än den, som angifver de till arbetare och tjänstemän utbetalda lönebeloppen. Under år 1911 stego dessa till icke mindre än 1,125,333 kr., motsvarande öfver 21,000 kr. i veckan. Inalles uppgår antalet arbetare och tjänstemän till omkring 1,100 och öfver 4,000 personer hafva sin utkomst direkt af den sysselsättning verkstaden bereder. För den storartade utveckling, Trollhättans samhälle utvisat under de senaste årtion* dena, har detsamma sålunda i mycket väsentlig grad verkstaden att tacka. Ännu 1847 var Trollhättan endast en vanlig bondby med ett storartadt naturskådespel bredvid sig, men ingenting annat. I kyrkligt hanseende var det ända till 1860 sammanfordt med Gärdhems socken, hvarför dess folkmängd icke kan exakt angifvas förr än nämnda år, då den uppgick till 1.871. Den 31 Dec. 1909 hade den stigit till 7.941, hvartill kom en folkmängdsökning i Vassända*Naglum från 2.877 till 5.866. I själfva verket torde minst hälften af denna folkmängdsstegring af i rundt tal 9.000 invånare vara att skrifva på räkningen af verkstadens tillvaro. Härtill kommer ytterligare det strax bredvid verk* städerna i Gärdhems socken under det senaste årtiondet uppvuxna egnahemssamhället »Skoftebyn» med ungefär 1.800 innevånare, hvilka till större delen utgöras af verk* stadens arbetare. Om Trollhättan nu står i begrepp att inträda i raden af Sveriges stä* der, kan man saga, att grunden äfven därtill lades midsommarafton 1847. Men verkstadens betydelse stracker sig naturligtvis vida öfver den lokala. Utan den* samma skulle det dröjt säkert ett, sannolikt två eller tre årtionden, innan vårt land varit i stånd att uppnå industriell oafhängighet vid tillgodoseende af sitt lokomotivbehof. Nu har sedan järnvägsfeberns dagar under 1870*talet inga utländska lokomotiv behöft import teras, om man undantager, att det skett i enstaka fall, då man någon gång önskat göra - 218 -