Det Tusende Lokomotivet

Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist

År: 1912

Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.

Sted: Göteborg

Sider: 224

UDK: 061.5(485)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 240 Forrige Næste
Illlllllllllllll ....... Illllll... GRUNDLÄGGARNE sig med maskiner för spinneribehof, och då man dar ännu ej vunnit kännedom om de nya konstruktioner, som bröderna Nydqvist tagit del af vid det Hennigska spin, neriet i Mölndal, blefvo de synnerligen välkomna: de forstå i Chemnitz tillverkade maskmerna af det nya slaget fabricerades efter deras ritningar och monterades af dem Tyvärr inträffade det emellertid här, att Anders Herman drabbades af den sjukdom, som den 4 Januari 1837 för tidigt ändade en förhoppningsfull lefnadsbana. Antenor fortsatte nu ensam och praktiserade ytterligare på verkstäder i Österrike (Neun, kirchen), Schweiz, dar anställning först erhölls vid de betydande, i Zürich belägna Escher, Wyss & Co:s verkstäder och därefter hos en mindre industriidkare Biedermann i Thalweil nära Zürich. Från Schweiz ställdes slutligen kosan till de berömda Kochs linska verken i Mülhausen i Elsass: 1826 hade Andreas Köchlin till de öfriga lagt äfven en storartad maskinfabrik. Under sin vistelse här erhöll Antenor Nydqvist anbud att atervända och mottaga en anställning i hemlandet. På våren 1836 hade Lidström erhållit verkmästare. eller, hvad man nu skulle kalia, driftsingeniörsbefattningen vid Brefvens järnbruk i Nerike, hvilket vid denna tid innehades af frih. Johan August Ankarsvärd på Bysta. Brefvens bruk befann sig vid denna tid i liflig verksamhet. Dar funnos gjuteri, mekanisk verk. stad, manufakturhärdar o. s. v. Lidström fick här god användning för sina mekaniska insikter. Redan på sommaren 1836 klagar han - om man skall använda ordet klagar, ty i grunden var det väl hos honom uttryck för inre tillfredsställelse - att han »är så ofverlastad med göromäl och bekymmer samt utsatt för en oafbruten brefväxling på Stockholm i och för angmaskinsaffärerna här, att han icke en gång fått ha söndagen ledig.» Men 1841 mottog han erbjudande att öfvertaga en liknande, mera lockande anställning i fäderneprovinsen Södermanland på det af den i flera hänseenden franv stående brukspatron Lars Gustaf von Celsing på Biby (f. 1804 d. 1893) innehafda Hellefors. Förmodligen var det på Lidstroms anbefallning, som Ankarsvärd vände sig till Antenor Nydqvist, när det gällde att finna en efterträdare. Denne hörsammade kalleb sen, lade hemresan öfver Paris, Hamburg och Köpenhamn samt tillträdde sin plats på Brefven den 10 April 1841. Så voro de tre vännerna åter samlade i hemlandet. Särskildt torde forbindelsen meb lan Brefven och Hellefors varit liflig. Mellan Nydqvist och Lidström diskuterades icke blott dagens små bekymmer och glädjeämnen. Mellan dem dryftades också uppfnv nartankar. Redan 1842 sökte och erhöll Nydqvist - den 8 Mars - af kommerskollegium patent under 8 år å en af honom uppfunnen »dubbeit verkande cylinder^blåsmaskin af jäm», hvilken enligt patentansökningen var »af en högst enkel och kostnadsbesparande