Det Tusende Lokomotivet

Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist

År: 1912

Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.

Sted: Göteborg

Sider: 224

UDK: 061.5(485)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 240 Forrige Næste
IIIIIIIIIIIIMIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIM^ NYDQVIST a HOLM . 1847-1912 icke söka tillstånd till krögeri eller vårdshushållning å det åt dem upplåtna område eller i allmänhet därstädes drifva annan rörelse än den, som ägde sammanhang med deras fabriksinrättningar, samt ej heller uthyra hus eller boningsrum till främmande eller hysa annat arbetsfolk än dem, som erfordrades för inrättningarnes drift, bestänv melser, då för tiden och många år framåt vid jordupplåtelser vanliga för att skydda mot invasion af s. k. löst folk och fattigvårdsbehofvande. I nutida mått omfattade den först här omnämnda tomtarealen c:a 2.400, den senare c:a 5.900 kvm., hvadan hela det upplåtna området i ytinnehåll belöpte sig till 83 ar. År* liga afgälden för den förra skulle uppgå till 180 kr. 50 öre, för den senare till 261 kr. 60 öre, alltså för det heia till 442 kr. 10 öre i nuvarande mynt, efter 6 proc, mot* svarande ett kapitalvarde af 7.368 kr. Ur det vattenfall, hvarom närmast var fråga, be* räknade man vid denna tid kunna uttaga 50 å 60 hästkrafter. Pr hastkraft steg sålunda den årliga afgiften till vid pass 3 kr. under de fem forstå åren, därefter till vid pass 6 kr. Men kunde de tre kompanjonerna, som de trodde, åtminstone till en början ej få användning för mer än 10 å 12 hästkrafter, blef priset pr använd hästkraft femdubbelt större och kunde ej längre anses obetydligt. Det får ej heller glömmas, att man vid denna tid icke var van vid så höga tomtpris som nu. Harmed var i hvarje fall tomtfrågan löst och uppmärksamheten kunde helt riktas på byggnadsarbetet. Redan påskdagen, som detta år inträffade den 4 april, innan ännu underrättelse om att aftalet var i ordning nått dem, hade Lidstrom och Nydqvist sammanträffat på Hvittorps gastgifvargård, hvarvid de hade tillfälle öfverlägga om hvarjehanda detaljer, för hvilka de hvar för sig redogöra i bref till Holm. Man hade diskuterat möjligheten att från A. E. Zethelius för billigt pris få inköpa en Owens svarf, hvilken de då själfva ämnade reparera och komplettera. Tyvärr hade Lidstrom, »dels för att få de arbeten färdiga jag förut åtagit mig, dels för att förtjäna litet» måst lofva att kvarblifva på Hellefors. Därför hade han betingat sig 100 Rdr B:co pr månad utöfver sin vanliga lön och rätt att få göra diverse verktyg till nära samma pris de kostade bruket. Kompletta snickarverktyg hade de redan i ordning, endast bankarne fattades, hvartill Lidstrom skulle låta göra skrufvar. Två smidesstäd hade Nydqvist färdiga och åtskilliga smidesredskap höll han på att göra äfvensom järnspett och »knoster» (stensläggor) — han har tankt taga med sig till Trollhättan 24 af förra och 8 af senare slaget. Han frågar, om han äfven borde låta göra några murhammare. En fläkt hade han i arbete i verkstaden. Lidstrom hade en liten borrmaskin färdig samt turbin med utväxling i arbete. Nydqvist hade tänkt sig komma ner de forstå dagarne af Maj. »Likvisst kan jag ej så noga bestämma dagen, emedan jag måste innan min afresa in* - 28 -