Det Tusende Lokomotivet
Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist
År: 1912
Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.
Sted: Göteborg
Sider: 224
UDK: 061.5(485)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
IIIIIIIIIIIIMIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIM^
NYDQVIST a HOLM . 1847-1912
icke söka tillstånd till krögeri eller vårdshushållning å det åt dem upplåtna område
eller i allmänhet därstädes drifva annan rörelse än den, som ägde sammanhang med
deras fabriksinrättningar, samt ej heller uthyra hus eller boningsrum till främmande
eller hysa annat arbetsfolk än dem, som erfordrades för inrättningarnes drift, bestänv
melser, då för tiden och många år framåt vid jordupplåtelser vanliga för att skydda
mot invasion af s. k. löst folk och fattigvårdsbehofvande.
I nutida mått omfattade den först här omnämnda tomtarealen c:a 2.400, den senare c:a
5.900 kvm., hvadan hela det upplåtna området i ytinnehåll belöpte sig till 83 ar. År*
liga afgälden för den förra skulle uppgå till 180 kr. 50 öre, för den senare till 261 kr.
60 öre, alltså för det heia till 442 kr. 10 öre i nuvarande mynt, efter 6 proc, mot*
svarande ett kapitalvarde af 7.368 kr. Ur det vattenfall, hvarom närmast var fråga, be*
räknade man vid denna tid kunna uttaga 50 å 60 hästkrafter. Pr hastkraft steg sålunda
den årliga afgiften till vid pass 3 kr. under de fem forstå åren, därefter till vid pass
6 kr. Men kunde de tre kompanjonerna, som de trodde, åtminstone till en början ej
få användning för mer än 10 å 12 hästkrafter, blef priset pr använd hästkraft femdubbelt
större och kunde ej längre anses obetydligt. Det får ej heller glömmas, att man vid
denna tid icke var van vid så höga tomtpris som nu.
Harmed var i hvarje fall tomtfrågan löst och uppmärksamheten kunde helt riktas på
byggnadsarbetet. Redan påskdagen, som detta år inträffade den 4 april, innan ännu
underrättelse om att aftalet var i ordning nått dem, hade Lidstrom och Nydqvist
sammanträffat på Hvittorps gastgifvargård, hvarvid de hade tillfälle öfverlägga om
hvarjehanda detaljer, för hvilka de hvar för sig redogöra i bref till Holm. Man hade
diskuterat möjligheten att från A. E. Zethelius för billigt pris få inköpa en Owens
svarf, hvilken de då själfva ämnade reparera och komplettera. Tyvärr hade Lidstrom,
»dels för att få de arbeten färdiga jag förut åtagit mig, dels för att förtjäna litet» måst
lofva att kvarblifva på Hellefors. Därför hade han betingat sig 100 Rdr B:co pr månad
utöfver sin vanliga lön och rätt att få göra diverse verktyg till nära samma pris de
kostade bruket. Kompletta snickarverktyg hade de redan i ordning, endast bankarne
fattades, hvartill Lidstrom skulle låta göra skrufvar. Två smidesstäd hade Nydqvist
färdiga och åtskilliga smidesredskap höll han på att göra äfvensom järnspett och »knoster»
(stensläggor) — han har tankt taga med sig till Trollhättan 24 af förra och 8 af senare
slaget. Han frågar, om han äfven borde låta göra några murhammare. En fläkt hade
han i arbete i verkstaden. Lidstrom hade en liten borrmaskin färdig samt turbin med
utväxling i arbete. Nydqvist hade tänkt sig komma ner de forstå dagarne af Maj.
»Likvisst kan jag ej så noga bestämma dagen, emedan jag måste innan min afresa in*
- 28 -