Det Tusende Lokomotivet
Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist
År: 1912
Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.
Sted: Göteborg
Sider: 224
UDK: 061.5(485)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
.........ilium..
NYDQVIST & HOLM • 1847-1912
måste noga öfvervägas. Det forstå Du gör, så satt upp din gongong for att ge tecken till
de bestämda mat* och hvilotider samt då arbetet åter börjar, och bör, till ordnings
vinnande, de som har ackord äfven rätta sig därefter, hvad mattimmarne beträffar. Får
folket en gang vana vid oordning och efterlåtenhet, är det ej lätt att rota ut det. Jag
har nu dagligen här för nybyggnaden en 50 å 70 legokarlar om dagen och har lite
erfarenhet häruti».
Emellertid möttes byggnadsarbetet till en början af hvarjehanda motigheter. Grunden
å den del af tomten, som låg åt dockan till och på hvilken man tankt sig verkstaden
uppförd, visade sig till väsentlig del utgöras af en sågspånshog, hopad under årens
lopp från skeppsvarfvets såg. Att bygga dar skulle medföra alltfor stora grundlägg?
ningskostnader. Den lättrörde Lidström undrar genast, i bref från slutet af Maj, om
»det ej vore allra bast att straxt ge platsen f—n, då vi till råga på alla andra motgångar
äfven få ett stort gjuteri i Vänersborg (harmed åsyftas bröderna Sahlins under anlägg*
ning varande) på näsan på oss, anlagdt i beräkning på den blifvande järnvägen. Vi
kan ännu få lokal vid Hult och utan konkurrent, och är det säkert, att den linien forst
af alla kommer att byggas och biir mest trafikeracl. Tank noga på den saken», till*
lägger han, »innan I påtar er djupare ner i sågspånen». Lyckligtvis blef det intet af
med flyttningen till Hult: som bekant ligger denna ort än i dag utan järnvägsförbin?
delse. Nydqvist var nu på platsen och han horde till dem, som icke äro benägna att
på grund af tillfälliga svårigheter uppgifva ett en gång fattadt beslut. Man beslöt en*
dast att i stallet förlägga byggnaden till andra ändan af tomtområdet, hvarigenom
tillika blef afgjordt, att all den upplåtna marken från början skulle tagas i besittning.
Denna ända upptogs då nästan helt och hållet af ofantliga rös af sten, utsprängd från
den forbigående kanalen, hvarföre tillgodogörandet af densamma för byggnadsandamål
kräfde både mycket arbete och stora kostnader i forhållande till de disponibla medlen.
Arbetet bedrefs emellertid med den fart, att redan midsommaraftonen 1847 grundstenen,
hvars plats angifves på plankartan och nu är utmärkt med en minnestafla, kunde låggas
och grundmurningen vidtaga. Men nu inträffade en ny motighet. Det först levererade
teglet befanns underhaltigt och måste kasseras. Efter åtskilliga svårigheter lyckades det
emellertid att erhålla nytt tegel från Starkekärr, så att uppförandet af byggnaden utan
afbrott kunde fortgå. Lidström kunde emellertid icke, som han tankt, komma från
den 1 Juli och ger allt emellanåt uttryck åt sin oro. »Jag är riktigt ängslig», skrifver
han redan den 10 Aug., »att det nu är host och vi har så litet i ordning. I måste
arbeta med förtvifladt mod, annars får vi ej tak, innan snön kommer. Vi får ej råd
med annat än fogstruket tegeltak». Ibland är han dock vid bättre mod, med hänsyn
- 30 -