Det Tusende Lokomotivet

[IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIHUIIIIIIIIIIMIIIIIIIM NYDQVIST a HOLM • 1847-1912 Trollhättan. De forstå dagarne i Oktober skedde nedresan till den nya verksamhets* platsen i sällskap med enkefru Nordqvist, medan Nydqvist i stallet begaf sig till Brefven, dar han hade füllt upp att göra till November månads slut. Förr hade man ej heller byggnaden i Trollhättan füllt färdig: den 18 November skedde sista takpanneleveransen. När man betänker, att byggnadsarbetet, tomtrödjningsarbetet inbegripet, egentligen icke tagit sin början förr än de sista dagarne i Maj, var det i alia fall raskt marscheradt. Ännu var man dock långt ifrån färdig att mottaga beställningar. Det återstod, hvad Nydqvist ofvan kallat »møbleringen» af verkstaden. Den största »möbeln» — den Hennigska hyfvelmaskinen — tyckes ha anländt i December; karakteristiskt för tidens transportforhållanden är, att för densamma frakten från Mölndal till Göteborg gick till 20 Rdr Rgds, men från Göteborg till Trollhättan till endast 10 Rdr 16 Sk., hvartill kom slussafgift 3 Rdr 46V2 Sk. Från Hellefors medförde Lidstrom dels dar tillverkade, dels från annat håll inköpta verktyg till ett varde af 1.023 Rdr 23 Sk., dessutom en rotationsångmaskin, inköpt för 400 Rdr förutom »effekter och materialier». Denna ång* maskin hade Lidström själf byggt, ehuru den användts någon tid på Hellefors. Nydqvist kom ej häller tomhändt. Han insatte i inventariet verktyg, redskap och materialier till ett varde af 1.302 Rdr 16 Sk. Men det var mycket, som fattades och som kom att blifva den nya verkstadens forstå arbete. Den forstå tiden redde man sig med fyra arbetare; enligt V. Tunhems inflyttningsbok voro de smedgesällen Erik Granqvist, järn# arbetaren Carl Gustaf Carlsson, ynglingen Johan Fredrik Almberg och arbetaren Sven Gustaf Wendt förutom verkmästaren Jonas Ersson Edlund. Betecknande för begyn* nelsen är, att i" början vid gjutningarne den för kupolugnen nödiga blästern erhölls från en med håndkraft drifven fläkt. De forstå gjutningarne synas emellertid icke ha ägt rum förr än i midten af April 1848. Inom parentes sagdt väckte de det största uppseende, då något sådant aldrig tillförene varit i orten skådadt. En hel del bekanta såval som många andra Trollhättebor hade vid tillfället samlats för att taga märkvär* digheten i betraktande och iakttogo med forvåning, hur det smälta järnet från kupob ugnen uttappades i skänkarne för att därefter gjutas i de färdigberedda formarne. Huru tedde sig anläggningen vid denna tid? Tack vare den omständigheten, att redan år 1848 ett forlagslån af fabriksinnehafvarne söktes ur Manufakturdiskontfonden och att vid ansökan därom måste fogas ett besiktningsinstrument öfver byggnader och maskiner, vet man det tämligen noga. Ur nämnda instrument, uppsatt den 7 Okt. 1848 af t. f. kronofogden A. V. Kollinius, biträdd af byggmästaren, økonomidirektøren P. Wallström, ägaren af Trollhätte bomullsspinneri A. Lundgren samt nämndemännen Johan Johansson i Hemsjö och Johannes Carlsson i Herrstad, framgår följande: - 32 -