Det Tusende Lokomotivet

DEN FÖRSTA ANLÄGGNINGEN gräfning till grunden för byggnaderna samt bortföring a£ öfverflödigt jordlager och grus, icke blifvit beräknade. Värderingen upptager själfva verkstadsbyggnaden till 15.149 Rdr 26 Sk., vattenrännan från kanalen m. m. jämte sump till tvenne turbiner till 486 Rdr 36 Sk., järnturbin med tillbehör 400 Rdr, öfriga (väggfasta) maskiner och inrätt* ningar, bland hvilka må nämnas en blåsmaskin 183 Rdr 16 Sk., en kupolugn 216 Rdr, järnhyfveln, nu kompletterad, 2.400 Rdr, en själfverkande järnsvarf 800 Rdr, två jänv svarfvar under arbete, en borrmaskin 135 Rdr, en lyftkran med tillbehör 500 Rdr, sanv manlagdt till 6.157 Rdr samt diverse (lösa) verktyg och redskap samt materialier äfven= som modeller till 2.980 Rdr 40 Sk., allt Rgds. I Oktober 1848 hade alltså på verkstadsbyggnaden med inventarier nedlagts ett be* lopp af öfver 25.183 Rdr Rgds forutom hvad som åtgått till tomtens rödjning och pla== nering. Vid 1847 års slut visar det sig, att bolagsmännens kapitaltillskott uppgingo till erv dast 17.638 Rdr 41 Sk. Insatserna stego visserligen under 1848, så att de vid års* skiftet utgjorde 21.619 Rdr 43 Sk. 2 Runst. Men då hade bolagsmännen äfven måst uppföra boningshus, och huru högt man än må räkna värdet af deras insatser i form af personligt arbete, är det tydligt, att de nödgats beträda lånevagen. Redan i början af September 1847 ha de hänvändt sig till den bekante göteborgsköpmannen Th. W. Tranchell med framställning om försträckning af penningar. Denne visade sig välvillig. Han förklarade visserligen, att han själf nedlagt sina tillgångar uti roreisen och således för det dåvarande icke kunde skaffa penningar annorlunda än genom låns upptagande. Att biträda harmed var han emellertid icke obenägen, fast villkoren voro hårda. »Räntan är», skref han, »6 % årligen och maklare^courtaget x/4 proc. hvar sjette månad, hvartill skulle komma vanlig forlagsprovision 2 % årligen eller 1 % hvart halfår för mitt besvar och den risk jag möjligen löper. Dylika medel skulle då kosta 872 % pr år, hvilket väl kan gå an för någon tid, men bär sig icke i längden», tillägger han med rätta. Denna gång räddades kompanjonerna ur sin penningeknipa genom ankomsten i början af Oktober af Nydqvists insats. Sedermera på våren 1848 anlitades »Göteborgs Låne Kontor» d. v. s. riksbankens afdelningskontor i Göteborg för lån mot borgen än af brukspatron L. G. Celsing på Hellefors, än af kapten J. Th. Berg på Nääs. Men räntan var här nästan lika stor — den steg till 8 proc. — och dessutom räckte icke dessa försträckningar för företagets utveckling. Äfven Tranchell måste anlitas som lånefor* mediate. Det var då öfverstelöjtnant Ericsson faste kompanjonernas uppmärksamhet på möjligheten att erhålla ett forlagslån ur den under kommerskollegii vård stående Manufakturdiskontfonden. Borgen erhölls dels af Ericsson själf, dels af direktör A. E. - 35 -