Det Tusende Lokomotivet

Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist

År: 1912

Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.

Sted: Göteborg

Sider: 224

UDK: 061.5(485)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 240 Forrige Næste
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII BEG YNNELSEÅREN varaktigare, samt lättare kunna apteras efter olika lokaler, och till större eller mindre fallhöjd, äfvensom att de äro till alla delar åtkomliga och med lätthet kunna flyttas från ett ställe till ett annat, om så erfordras, samt slutligen, att de, i synnerhet vid lagre fall, åstadkomma större nyttig effekt, i forhållande till den använda vattenmängden, än något annat hittilis kändt vattenhjul.» Patentet, som beviljades för sju år, begagnades ännu 1849, men aflöstes småningom af nya, förbättrade konstruktioner, hvarvid Bagge alltjämt bistod med sina omfattande teoretiska insikter. Så foreslog han i bref till Nyd# qvist (19/8 47), samtidigt med att han af honom beställde en dynamometer från Brefven, vissa förbättringar å Cadiats turbin, som han anmodade honom pröfva på en under byggnad varande anläggning. Följande år sande han Lidstrom en afhandling om Pon# celets*hjulen efter de senaste förbättringarne, »i fall herrarne skulle komma att bygga något dylikt». När Falu Bergskola 1851 gick i författning om anskaffande af expert mentturbiner, lemnades också beställningarna å gjutgods och smide till Trollhättan. Dessa nära forbindelser med Bagge gåfvo från början verkstaden rykte. Major C. Ekenstam på Gusum skrifver sålunda den 5 Sept. 1847 till Lidstrom, att han af prof. Bagge »blifvit underrättad, att Directören jämte Tit. Nydqvist äro de enda i Sverige som hafva grundlig praktisk insikt i turbinbyggnad» och gör därför forfrågningar. När brukspatronen, mag. Jakob Fredrik Geijer på Uddeholm i enlighet med sin byggmästares råd 1849 hänvände sig till Nydqvist med anledning af den otur, som förföljt honom vid en kvarnbyggnad på Ånas, anmärker han, att han »länge ej begärt något bättre, ty genom min lärare i Bergsskolan, prof. J. S. Bagge, känner jag fullkomligt Tit.i förtjänster om Strömsnurrors applicerande, så att jag anser Tit:i åtagande af arbetet vara detsamma som dess lyckliga fullbordande». Och då A. E. Zethelius 1848 umgås med tanken att upp* sätta en vattensnurra på Surahammar till drifvande af plåtvalsverk, sager han sig i bref till Lidström icke ha velat låta bero vid den skriftliga korrespondensen i detta ämne, »dar Tit. äger så specieil kunskap och erfarenhet», utan ber honom uppresa till Stock* holm och inbjuder honom t. o. m. att på sin bekostnad vara sonen Wilhelm följaktlig till utlandet för att inhämta närmare upplysningar på stallen, dar turbiner användes för åstadkommande af den större och uthållande kraft, hvaraf han hade behof. Från början hade verkstaden glädjen mottaga ett stort antal turbinbeställningar. Den första ordern — här i facsimile återgifven — ingick tidigt på våren 1848 från frih. Hans von Essen på Kaflås. Sedan följde nya slag i slag. I det förut omnämnda besikt* ningsinstrumentet af den 7 Oktober samma år finnes antecknadt, att fabriken varit i jämn verksamhet sedan maj månad och fullbordat beställningar af mer än 400 skeppunds vikt, däribland 1 turbin om 12 hästars kraft och allt öfrigt tillbehör för