Det Tusende Lokomotivet

HHHiiHniiiiHHiHHhiiHHHiiBniiHHiHniiiHniiBHiiiNiiiinnHiniiiNniiHnniinniHnninnniHiiiiHHiiHnHiniiiHniiiiHniiHHiiinniiBnnniHHHiiinnninnninnniiiiinniiiHHiiNHiiinnHHHiinNniiHhnniii BEG YNNELSEÅREN dåvarande eleven på Jernkontorets mekaniska stat, sedermera professorn vid Tekniska högskolan J. E. Cederblom, lemnade sålunda den ofvannämnda Fourneyrons*turbinen vid Nääs’ bomullsspinneri å Tollered så godt resultat — 78 proc. af naturkraften som nyttig effekt — att dess konstruktion icke blott af Cederblom bedömdes som bland de bättre, utan äfven af Bagge ansågs värd att i Jernkontorets annaler (årg. 1865 sidd. 196 ff.) göras till foremål för utforlig beskrifning, åtfoljd af ritningar. Redan 1848—49 ingingo beställningar på turbiner jämväl från Norge. I ett flertal fall hänvände man sig äfven från aflägsnare orter till de båda framstående me* chanici för konsultation. I synnerhet var Lidstrom ofta ute på konsultationsresor, medan hemma Nydqvist på verk* staden öfvervakade arbetets jämna gång och bestälb ningarnes riktiga effektuerande samt Holm på kontoret ombesörjde skrifgoromålen och de kommersiella ange* lägenheterna. Som byggmästare på de platser, där tur? binerna skulle uppsättas, hade verkstaden i den ofvan* nämnde verkmästare Jonas Ersson Edlund förvärfvat sig en synnerligen pålitlig, driftig och framstående kraft. Edlund, som var född på Hästnäs i närheten af Mariefred den 16 December 1816, hade forst varit bruks* bokhållare på Erendal i Södermanland och synes äfven ha åtnjutit någon undervisning vid 1 eknologiska insti# tutet. Sedermera var han som byggmästare fast vid Hellefors, dar Lidström lärde känna och värdera honom och lyckades formå honom åtfolja sig till det nya arbetsfältet. Han kvarstannade vid verkstaden ända till in på 18704alet, därunder icke blott utförande en mängd vatten* byggnader, utan äfven biträdande vid uppsättning af ångmaskiner o. d. Alla sina ar* beten utförde han på det yppersta satt och tack vare hans granntyckthet i afseende på det erbjudna virkets kvalitet kvarstå än i dag åtskilliga af hans anordningar vid vattenverk här och hvar i mellersta och västra Sverige. Slutet af sin lefnad tillbragte han i Mariefred, där han afled den 9 Januari 1883. Att helt basera sin tillverkning på en specialitet var emellertid vid denna tid ännu mycket mindre än nu möjligt för en svensk mekanisk verkstad. Genomgår man or? derböckerna för dessa verkstadens första år, finner man ock, att beställningarna till mycket stor del utgjordes af hvad i låneansokan ofvan kallats »för orten behöflige ar* beten i mekanisk väg» äfvensom vanligt gjutgods af växlande slag. Här tillverkades - 41 - 6