Det Tusende Lokomotivet

linilllllllllllllllllinnillllllllllHIHIIIIIIHIIIHIHIIHIHIHIIIHIIIIIIIIIIIIIIIinilllllllllllllllllllllllllllllllHIIIIIIIIIinilllllllllHHIHIinilllO NYDQVIST a HOLM • 1847-1912 beordrades t. o. m. ett tröskverk för ångkraft så långt bort ifrån som från Trolle#Ljung? by i Skåne. Mestadels användes emellertid till en början vattenkraft äfven för detta andamål, hvarjämte gjutgods i stor utsträckning levererades till tröskverk för hästvand* ringar, hvilka utfördes af tröskverksbyggare i orterna. Sådana förfärdigades i olika stor* lekar och olika modeller, af hvilka ur orderböckerna antecknats dels verkstadens egna, dels »Brandsbo»*modellen. Hvilken omfattning denna tröskverkstillverkning hade, kan man se däraf, att t. ex. 1862 en enda tröskverksbyggare J. Alexandersson på en gång beställde gjutgods till 15 st. tröskverk. Till tröskverkstillverkningen sällade sig tidigt fabrikation af äfven andra landtbruks* redskap. Plogar af Åkers och andra nya modeller började komma i bruk, till hvilka gjutgods erfordrades. Vid Edvard Nonnens landtbruksläroverk på Degeberg hade redan 1829 anlagts en verkstad för tillverkning af landtbruksredskap. Det gjutgods, som därvid kom till användning, hämtades snart från Trollhättan. En i Landtbruksaka* demiens handlingar för år 1858 intagen priskurant visar omfattningen af denna fabri* kation. Man finner däri skotska plogar med gjutna mullfjölar och landsida af olika modeller, lättplogar, kup? eller fårplogar med gjutna mullfjölar, dubbeb, gås*, krolo, cirkel* och drillharfvar, skarifikatorer, skotska sadessåningsmaskiner för bredsådd, klö£> versåningsmaskiner, benmjöls* och roffrosåningsmaskiner, bonsåningsmaskiner för radsådd, morotsåningsmaskiner, rofskärningsmaskiner, Tomlinsons, Maxwells och Hornsbys sä* desharpor förutom enkla sädesharpor eller s. k. bläcktor. Man forstår, att detta kunde gifva verkstaden åtskilligt att göra. Från en studieresa till Londonsutställningen 1851 tog J. Th. Nathorst på Väderbrunn med sig hem åtskilliga värdefulla idéer till landt# bruksredskapens förkofran: i sin berättelse till landtbruksakademien framhåller han bl. a. värdet for jordbruket af den »flyttbara ångmaskinen», d. v. s. lokomobiler!: det dröjde ej länge, fort än denna kom till användning i Västergötland. I orderboken ser man dessutom omtalade tillverkningar af hackelsemaskiner, skumplogar — bland de forstå i Sverige, efter allt att döma af Glovers af Hjalmar Nathorst forordade modeli — Croskills ringvältar, säkerligen äfven de bland de tidigast inom vårt land fabricerade, annat att fortiga. Bland verkstadens beställare under denna forstå period finner man ett stort antal af landets som jordbrukare högst ansedda namn: utom Edvard Nonnen och J. Th. Nathorst man sådana som grefvarne H. D. Hamilton på Hönsäter och Adolf Hamilton på Blomberg, frih. Herman Gyllenhaal på Härlingstorp, Alexander Wästfelt, Hjalmar Nathorst, den blifvande förste foreståndaren för Alnarps landtbruksinstitut, då ännu idkande praktiskt jordbruk på Dagsholm, frih. Nils Silfverschiöld på Koberg, h. exe. grefve Hans Gabriel Trolle*Wachtmeister å Trolle^Ljungby o. s. v. - 48 -