Det Tusende Lokomotivet
Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist
År: 1912
Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.
Sted: Göteborg
Sider: 224
UDK: 061.5(485)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
iHiinniiiiiiBHiiiiinnniiiinHiiiiHiiiiinHiiiiiiHBiniiiiiHiiHiiiiiHniiiiiiHHHiiinHniiiiHniiiiinniiiHnHiHnHinniiiHniiiinniiiHniiNnniiinniiiiBniiiiBniiiiinniiiiNHnHiiiBnniiiHHHiiiHniiiiiNniHiniiiii
LOKOMOTIVET N:o 1
man, att det är ett val valdt utstallningsforemål. Det är ej åt alla år 1865 byggda lokos
motiv man kan gifva samma goda intyg som åt »Trollhättan». Lokomotivet, som är
ett 4*koppladt sidotanklokomotiv för 1.217 m:s spårvidd, tillhör Uddevalla—Vanersborg
—Herrljunga järnväg, dar det nu tjänstgjort i 32 år och kommer att användas, till dess
banan ombygges till bredspårig. Af det å lokomotivet upphängda intyget från banans
trafikchef erfar man, att »Trollhättan» löpt tillsammans 704.602 km. och att, under det
hjulringarne, slidbyglarne, bromsblocken och pistorvkannringarne äro ersatta med nya,
så äro alla rörliga delar, axlar, hjulcentra, tappar, lagerboxar, gejder, cylindrar, panna,
armatur, tuber, ramverk och fjäderanordning de ursprungliga. Under den tid, lokomo*
tivet tjänstgjorde vid grusningen af banan, pluggades tre tuber, men inga äro, som
nämnts, utbytta. Detta gynsamma forhållande torde delvis hafva sin grund däri, att det
vatten, som erhålles utmed banan, är af sårdeles god beskaffenhet. Men äfven om man
tager detta i betraktande, så är pannans uthållighet anmärkningsvärd och vittnar liksom
det öfriga om ett mycket godt och omsorgsfullt arbete».
Utseendet af detta forstå vid verkstaden utförda lokomotiv framgår af bilden här of?
van. Dimensionerna återfinnas å sammanställningen i sammanhang med redogörelsen
för firmans lokomotivtillverkning i det hela (»Det forstå tusentalet lokomotiv»).
Efter återkomsten från Stockholmsutställningen insattes »Trollhättan» efter en mindre
reparation ånyo i trafik, men återinkoptes af firman, då U.—V.—FDbanan år 1899 ombygg?
des till bredspårig, för att till åminnelse uppställas å lämplig plats å verkstadsområdet.
Af de ytterligare sju lokomotiv, som under åren 1866 och 1867 byggdes för samma
järnvägs räkning, äro däremot fyra fortfarande i trafik efter att ha ombyggts till normal
spårvidd. Af de sju voro tre sexkopplade.
Sedan försöket på U.—V.—H.<jämvägen utfallit framgångsrikt och därmed ådagalagts,
att man äfven i Sverige kunde tillverka lokomotiv, blott tillverkningen komme i rätta
händer, skyndade äfven Statens järnvägar att begagna sig af verkstaden för tillgodo*
seende af sina lokomotivbehof. Af Statens järnvägars första beställning levererades 1868
tre stycken fyrkopplade tenderlokomotiv, af hvilka det första likaledes fick namnet
»Trollhättan». Inberäknadt ytterligare en beställning af enskild järnväg hade infill 1871
års utgång icke mindre än 24 stycken lokomotiv färdigmonterats.
Med den framtidsblick, som stadse varit honom egen, fattade Antenor Nydqvist nu
planen att foretaga en större utvidgning af verkstaden i syfte att göra lokomotivtilb
verkning till specialitet. Tanken syntes bolagsmannen Holm, då redan 67*årig, för vidt*
utseende eller i hvarje fall för djärf, och han utträdde för den skull ur firman, af hvib
ken Nydqvist sedan blef ensam innehafvare. Härigenom tillföll honom ock ensam
- 61 -