Det Tusende Lokomotivet
Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist
År: 1912
Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.
Sted: Göteborg
Sider: 224
UDK: 061.5(485)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
NYDQVIST & HOLM . 1847-1912
skölds uppmärksamhet, han underkastade den närmare granskning och kom till det se*
dermera uttalade slutomdömet: »Detta är icke vanligt lokomobilarbete; det är ju fulk
ständigt lokomotivarbete.» Under ett sammanträffande med Antenor Nydqvist forvis*
sade han sig om, att Trollhättans mekaniska verkstad gärna skulle vilja och äfven
kunna åtaga sig tillverkningen af lokomotiven till den under byggnad varande jänv
vagen, om styrelsen så önskade. Adelsköld meddelade grefve Sparre detta samtal
och såsom ytterst intresserad för svensk industri var denne genast med om, att ett
arbetslokomotiv för gruskörning ju på försök kunde beställas vid verkstaden. Under*
handlingar inleddes, fordringarne befunnos moderata och beställningen var så godt
som klar, då verkställande direktoren O. Henr. Bergqvist i Vanersborg meddelade Nyd#
qvist som verkstadens tekniske chef, att han personligen måste besöka landshöfdingen,
då denne plotsligt fått betänkligheter. Nydqvist följde uppmaningen, reste in till resi*
densstaden och anmälde sig hos grefve Sparre, som genast vid forstå sammanträffandet
tog på sig sin mest aristokratiska min och på Nydqvists vördsamma fråga, huru loko*
motivfrågan låge, utbrast: »Jag har talat med min vän öfverdirektör Beijer (dåvarande
chefen för styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader), och han har sagt, att i Sverige
kan man icke göra lokomotiv. Jag står verkligen icke till svars med att beställa hos
herrarne!» Nydqvist genmalde lugnt: »Men det behöfver ju inte Herr Grefven svara
för; det svarar jag för.» Det var en replik rätt i grefve Sparres smak, och i sin ord*
ning var han genast färdig med sin: »Jaså, säger Herrn det. Ja, då får det val gå.»
På det sättet fick firman Nydqvist &. Holm sin första lokomotivbeställning.
Beställningen mottogs på forsommaren 1865. Med bygget grep man sig omedelbart
an, och i mån som arbetet fortgick, växte förtroendet till verkstadens formåga, så att
järnvagen beställde ytterligare fyra lokomotiv, ännu innan N:o 1 hade levererats. Den
30 Nov. kunde firman underrätta major Adelsköld, att lokomotivet inom kort vore
färdigt till afsyning, och den 21 Dec. 1865 kunde detsamma å en med timmer ned*
lastad pram afsändas till Vänersborg, dar det urlastades den 23.
Det var detta första lokomotiv, »Trollhättan», som icke kom med 1866, som af verk*
staden på 1897 års industriutställning i Stockholm utställdes vid sidan af ett stort snälb
tågslokomotiv af då modern typ (verkstadens tillverkningsnummer 500) och där väckte
berättigadt uppseende därigenom, att detsamma under alla de gångna åren gjort tjänst
med godt resultat. Om detsamma hefte det i det officiösa nordiska järnvägsfackorganet
»Jernbanebladet» (1897 N:o 19):
»Det lilla N:o 1, »Trollhättan», förefaller vid första ögonkastet ha kommit med en*
dast för att framhäfva sin moderna grannes storhet, men vid närmare efterseende finner
- 60 -