Det Tusende Lokomotivet

LOKOMOTIVET N:o 1 dock betänkligheter i fråga om lokomotivens användbarhet för mera kräfvande drift. »Göteborgs Handels* och Sjöfartstidning» fann t. ex. intet berättigande för klandret mot statsbaneforvaltningen för det den efter försöksbeställningar å 8 lokomotiv, de sista levererade 1864, upphört att vidare hänvända sig till verkstaden. Vid midten af 1860*talet såg det sålunda mörkt nog ut med möjligheterna att upp* amma en svensk lokomotivindustri. För verkstadsägare måste det te sig allt utom loc? kande att slå in på en bana, som af alla, hvilka tidigare försökt den, åter öfvergifvits. Och äfven för järnvägsförvaltningarne kandes det efter de vunna erfarenheterna helt na* turligt tryggare att hänvända sig till utländska verkstäder af sedan gammalt erkändt anseende, med hvilka man kunde vänta att få stå i längre tids forbindelse och från hvilka det alltid var lätt att erhålla reservdelar, än till opröfvade inhemska, hvilkas leverans* duglighet kunde klicka och om hvilka det i hvarje fall kunde befaras, att de snart ånyo skulle upphöra med sin lokomotivfabrikation. Redan tidigt hade Trollhättans mekaniska verkstad utfört diverse järnvägsmateriel till hästbanorna i västra Sverige. I April 1855 finner man sålunda i orderboken antecknade såsom beställda af Fryksta järnväg, som bekant landets äldsta, bl. a. 8 st. »rail* ways»?hjul och 2 st. vändskifsbanor, hvarje i fyra delar, såvidt bekant verkstadens forstå järnvägsleverans, som snart foljdes af flera. När järnvägsbyggena i Västergötland på 1860*talet kommo i gång, foil det på dess lott att utföra icke blott åtskillig materiel till landsvägsportar o. d, utan äfven den rätt betydande järnvägsbron öfver Nossan vid Herrljunga. Samtidigt utvecklade firman, som ofvan framhållits, sin lokomobiltillverkning till en mycket hög ståndpunkt och utsträckte denna att omfatta äfven »sjalfgående» lokomobiler eller som de då kallades landsvägslokomotiv. Af orderboken att döma skulle den forstå lokomobilen vara levererad 1860 till dåvarande löjtnanten C. G. Oxehufvud, det forstå landsvägslokomotivet till baron Herman Gyllenhaal på Härlingstorp, men sannolikt har tillverkningen börjat tidigare; åtminstone fingo de nämnda beställning* arne mycket snart efterfoljare. Det var en af dessa synnerligen väl utforda lokomobiler, levererad till Otto Hasseb gren på Rådanefors och uppställd vid Lilleskog för en provisorisk såg för afverkning af på berget inköpt virke, som gaf anledning till den forstå beställningen af ett järnvägs* lokomotiv hos firman. Denna lokomobil kom nämligen under ögonen på den bekante järnvägsbyggaren, major Claes Adelskold, hvilken då befann sig på resor i Västergöh land för utstakande af den just vid denna tid af den bekante järnvägsifraren, landshöf* dingen grefve Erik Josias Sparre med för honom utmärkande initiativkraft och energi genomdrifna Uddevalla—Vanersborg— Herrljunga^banan. Lokomobilen väckte major Adel* - 59 -