Det Tusende Lokomotivet

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII'IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIII NYDQVIST 6. HOLM • 1847-1912 Samtidigt med uppförandet af den stora uppsättnings* och plåtslagareverkstaden byggdes ett kolgasverk (7), som sedermera utvidgats, så att detsamma nu består af 5 retorter med tillhörande reningsapparater och gasklocka. Härmed upphörde byggnadsverksamheten för sex år för att ånyo vidtaga 1878, då en tillbyggnad till smedjan uppfordes, i hvilken inrymdes en plåtugn, som emellertid nu åter bortrifvits. Bakom den i det foregående omnämnda uppsättningsverkstaden och parallellt med denna uppfordes år 1881 en 13.6 meter bred byggnad (8), afsedd till målarverkstad och rum för profiling af ångpannor. Denna byggnad förlängdes år 1882 för inrymmande af diverse verktygsmaskiner. Byggnadens totallängd utgör 43 m. För att möta behofvet af ytterligare utvidgningar inköptes samma år af kanalbolaget ytterligare ett tomtområde om 92.320 kv.^fot af hemmanet Åker tilliggande mark. Att detta köp var välbetänkt visade sig snart. Ty det dröjde icke mer än ett par år, förr än såval gjuteri som snickareverkstad till foljd af den ständiga ökningen af beställningar åter visade sig otillräckliga. Åren 1885 och 1886 uppfördes för dessa andamål nya byggnader, nämligen snickareverkstad med modellmagasin (11) (41.5X11.« m.), tacks järnsgjuteri (14) (34X24 m.) med tillbyggnader, koksbod (15) samt en byggnad för pump* och ångmaskinshus (12) (17.8X9 m.). Därjämte byggdes 1885 ett mindre turbine hus (18) för den till drifvande af dynamomaskiner afsedda turbinen. Snickareverkstaden, upptagande två våningar, erhåller sin drifkraft genom axelledning från ångmaskinshuset och forsågs från början med cirkelsåg, maskinhyfvel och svarfvar, hvartill senare kommit bandsågar, fräsmaskiner m. m. Uppvärmningen sker medelst ånga och belysningen medelst elektriska glödlampor. Modellmagasinet, som ursprung? ligen upptog jämväl en del af bottenvåningen, har numera inskränkts till ofvanvåningarne, sedan snickareverkstaden kräft alltjämt ökadt utrymme. Den i pumphuset, hvarom mera nedan, inrymda ångmaskinen dref, utom vid behof pumpverket, äfven en större Roots blåsmaskin för tackjärnsgjuteriets behof. Här funnos dessutom, utom pumpmaskin, ångpanna samt lerkvarn för gjuteriets behof. Numera är sistnämnda afdelning flyttad och i den sålunda lediga lokalen har inredts ett kemiskt laboratorium, speciellt för stålgjuteriets behof. Tackjärnsgjuteriet är numera ersatt med stålgjuteri. Vid dess inrättande motsvarade det alla kraf, som då kunde tänkas bli ställda på detsamma, försedt som det var med mäktiga svängkranar med ända till 14.000 kg. lyftkraft och kupolugnar, som tillsammans voro i stånd att lämna 10.000 kg. smält järn i timmen. Stor uppmärksamhet väckte det på sin tid, då i detta gjuteri tillverkades ett svänghjul för Domnarfvets järnverk, - 68 -