Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920
År: 1922
Forlag: Elektroteknikermødets Organisationsudvalg
Sted: København
Sider: 176
UDK: 621.3(063) St.F.
Med Understøttelse fra H.C. Ørsted Komiteen og H.C. Ørsteds Hundredeaarsfond.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
176 —
vilka, i och for sig intressanta, dock distrahera från
huvuduppgiften och fördroja arbetet. Hellre därför ett
antal mindre utskott för dylika detaljer än ett stort ut-
skott med alltför vidsträckt arbetsprogram.
I det stora hela har emellertid E. S. K:s arbete visat
sig vara lämpligt organiserat och det bästa samförständ
rått mellan de olika intressen, som där äro representerade.
Forhållandet till det utländska standa r-
diseringsarbetet.
Till slut skall vårt förhällande till utländska organi-
sationer för standardisering vidröras. Härom stadgar ar-
betsordningen, alt kommittén skall följa det utländska
standardiseringsarbetet för att kunna bedriva sitt arbete
efter så internationella linjer som möjligt.
Denna bestämmelse hava vi tillämpat så, att dels
material insamlats från olika länder till ledning för ut-
skottens arbete, dels våra normförslag före deras defini-
tiva antagande översänts till de utlandsorganisationer, var-
med avtal därom träffats och vilka i utbyte tillsända oss
sina förslag, varefter ömsesidiga yttranden till forslagen
avgivas.
På det hela taget kan jag emellertid säga, att vi gått
fram relativt oberoende av utländska onskemål och för-
slag. Till en del beror nog delta på att tendensen i Sve-
rige går mot en hög standard på det elektrotekniska om-
rådet. Därför hava våra fordringar på t. ex. gummihalt
hos ledningar, provspänningar etc. blivit strängare än hos
flera av de stora industriländerna. Delta återigen utgör
endast ett fullföljande av landets gamla traditioner att på
det industriella området eftersträva en kvalitetsproduktion.
Det kan synas vanskligt att profetera något om ut-
sikterna för framtiden i detta avseende, vilken fråga sam-
manhänger med möjligheterna för en internationell stan-
dardisering. En viss hänsyn måste naturligtvis tagas till
det mellanfolkliga varubytet, men en betoning av de na-
tionella synpunkterna synes ändock ligga i tidsandan.
För min personliga del tror jag ej alls på möjlighe-
terna av en internationell standarisering utover ett visst
grundläggande förenhetligande sådant som Internationella
elektrotekniska kommissionen i vissa delar redan åstad-
kommit. I övrigt äro ländernas industriella förutsättnin-
gar och traditioner, säkerhetsförordningar, måttsystem etc.
alltför olika för att kunna bilda grundval för några heia
världen omfattande normer, för att nu ej tala om mot-
sättningarna utanför det tekniskt-industriella området.
Tendensen synes i stället gå mot ett antal intresse-
grupper även på standardiseringsområdet. Så vill jag
erinra om. att t. ex. Förenta staterna och England äro i
färd med att etablera ett närmare samarbete mellan län-
der med det engelska måttsystemet, vilka onekligen häri
äga en gemensam basis, som direkt tvingar till samarbete.
Det vore ju tänkbart, att de nordiska länderna såsom
utgörande en i flera avseenden naturlig intressegrupp över-
enskommo om ett samgående i den utsträckning, som kan
befinnas lämplig. Något sådant har ju redan skett vad
Svenska teknologforeningens maskinnormer beträffar. Det
l:a nordiska elektroteknikermotet bör vara ett lämpligt
forum för diskussion av denna fråga.