Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920

176 — vilka, i och for sig intressanta, dock distrahera från huvuduppgiften och fördroja arbetet. Hellre därför ett antal mindre utskott för dylika detaljer än ett stort ut- skott med alltför vidsträckt arbetsprogram. I det stora hela har emellertid E. S. K:s arbete visat sig vara lämpligt organiserat och det bästa samförständ rått mellan de olika intressen, som där äro representerade. Forhållandet till det utländska standa r- diseringsarbetet. Till slut skall vårt förhällande till utländska organi- sationer för standardisering vidröras. Härom stadgar ar- betsordningen, alt kommittén skall följa det utländska standardiseringsarbetet för att kunna bedriva sitt arbete efter så internationella linjer som möjligt. Denna bestämmelse hava vi tillämpat så, att dels material insamlats från olika länder till ledning för ut- skottens arbete, dels våra normförslag före deras defini- tiva antagande översänts till de utlandsorganisationer, var- med avtal därom träffats och vilka i utbyte tillsända oss sina förslag, varefter ömsesidiga yttranden till forslagen avgivas. På det hela taget kan jag emellertid säga, att vi gått fram relativt oberoende av utländska onskemål och för- slag. Till en del beror nog delta på att tendensen i Sve- rige går mot en hög standard på det elektrotekniska om- rådet. Därför hava våra fordringar på t. ex. gummihalt hos ledningar, provspänningar etc. blivit strängare än hos flera av de stora industriländerna. Delta återigen utgör endast ett fullföljande av landets gamla traditioner att på det industriella området eftersträva en kvalitetsproduktion. Det kan synas vanskligt att profetera något om ut- sikterna för framtiden i detta avseende, vilken fråga sam- manhänger med möjligheterna för en internationell stan- dardisering. En viss hänsyn måste naturligtvis tagas till det mellanfolkliga varubytet, men en betoning av de na- tionella synpunkterna synes ändock ligga i tidsandan. För min personliga del tror jag ej alls på möjlighe- terna av en internationell standarisering utover ett visst grundläggande förenhetligande sådant som Internationella elektrotekniska kommissionen i vissa delar redan åstad- kommit. I övrigt äro ländernas industriella förutsättnin- gar och traditioner, säkerhetsförordningar, måttsystem etc. alltför olika för att kunna bilda grundval för några heia världen omfattande normer, för att nu ej tala om mot- sättningarna utanför det tekniskt-industriella området. Tendensen synes i stället gå mot ett antal intresse- grupper även på standardiseringsområdet. Så vill jag erinra om. att t. ex. Förenta staterna och England äro i färd med att etablera ett närmare samarbete mellan län- der med det engelska måttsystemet, vilka onekligen häri äga en gemensam basis, som direkt tvingar till samarbete. Det vore ju tänkbart, att de nordiska länderna såsom utgörande en i flera avseenden naturlig intressegrupp över- enskommo om ett samgående i den utsträckning, som kan befinnas lämplig. Något sådant har ju redan skett vad Svenska teknologforeningens maskinnormer beträffar. Det l:a nordiska elektroteknikermotet bör vara ett lämpligt forum för diskussion av denna fråga.