Torpeder Och Minor

i6 göra sig allt värmet, i det att dels förbränningen är ofull- ständig, dels värme förloras genom afledning utåt och dels afloppsgaserna bortföra en del värme, hvarjämte varmluft- maskinen är ännu mera oekonomisk än kalluftmaskinen på grund af större fyllning och ofullständigare expansion. Att man emellertid vinner mycket i effekt genom luftupp-' värmning är tydligt. Dessutom vinner man härigenom borteliminerande af de stora olägenheterna på grund af den expanderande luftens starka afkylning i kallufttorpeden, en olägenhet som i nordliga länder gjort sig särskildt kännbar. De första varmluftapparaterna voro placerade inuti luft- kärlet. Härvid uppstod emellertid fara för luftkärlets sprängning, i händelse torpeden stoppade kort efter ut- skjutandet, då högt tryck ännu rådde i luftkärlet. Upp- värmningsmetoden var äfven mycket ineffektiv, då luftens temperatur genom tryckreduktionen i tryckregulatorn sänktes betydligt, innan luften nådde maskinen. Apparaten var äfven svår att sköta och tillse. 1 modernare varmluftapparater sker däremot uppvärm- ningen af luften efter tryckreduktionen. Härvid kan man tydligen tillföra luften en betydligt större värmemängd, utan att luftens temperatur på nägot ställe behöfver stiga i farlig grad, och luften kan nå maskinen med den ur hållfasthets- och andra synpunkter högsta tillåtna tempera- turen. Hit hör Armstrongs varmluftapparat, hvilken är pla- cerad mellan tryckregulatorn och maskinen. Sedan luften passerat tryckregulatorn, inkommer den i förbrännings- kammaren, i hvilken finfördelad fotogen insprutas och an- tändes af en tändpatron, hvilken affyras genom tryckhift vid torpedens igångsättning. Förbränningsgaserna blanda sig med öfverskottsluften och inströmma i maskinen. Fo-' togen förbrukningen är 0,5—0,7 kg allt efter skjutdistansen. Vinsten i skottvidd jämfördt med kallufttorpeden är c:a' 100 %. Med Armstrong-apparaten är den ur 1 kg luft uttagna effekten c:a 70 % större än i kallufttorpeden. Då