Torpeder Och Minor

—I man emellertid med varmluft använder lägre maskintryck, kan man fullständigare utnyttja luftkärlets luftförråd, hvar- för det verkliga ur luftkärlet uttagna arbetet vid Armstrong- apparaten är närmare 100 % större än i kalluft-torpeden. En stor olägenhet med detta system är, att vid för- bränningen bildas mycket sot, som bränner fast vid ma- skinens slitytor, orsakande ökad friktion, iskärningar och haverier. Dessutom äro systemets utvecklingsmöjligheter mycket begränsade, då man kan förbränna endast en re- lativt liten mängd bränsle för att icke få för hög tempe- ratur i apparaten och maskinen. Temperaturen hos den till maskinen strömmande blandningen af luft och för- bränningsprodukter torde vara 4000 à 45o° C. Tanken på en ytterligare ökning af energien genom att låta öfverskottet af värme afdunsta vatten för ökande af drifmedlets kvantitet och arbetsförmåga samt för regle- rande af temperaturen uppstod redan tidigt. På ett prak- tiskt sätt omsattes denna idé först i Gesztesys apparat, vid hvilken samtidigt med bränslet vatten insprutas i för- bränningskammaren. Härigenom kan man hålla tempera- turen mera jämn och riskerar inga abnorma temperatur- stegringar, i det att vattnet delvis förgasas, härvid bin- dande en mängd värme. I början höll man låg tempe- ratur i apparaten, 1800 à 2400 C, men sedan ökade man bränsleförbrukningen, så att temperaturen steg till 3000 C och mera. Med denna apparat blef driftsäkerheten större än med Armstrongs, dels pä grund af den lägre tempera- turen och dels på grund af att vattnet blandar sig med sotet, som härigenom hindras från att bränna fast och orsaka iskärningar. I Gesztesys apparat användes i början ungefär samma bränslemängd som i Armstrongs apparat, hvarjämte 4 à 5 kg vatten insprutades. Dessa kvantiteter voro emellertid så små, att någon ökning i fart eller skott- vidd utöfver resultaten med Armstrongs apparat knappast vanns. Man har emellertid senare utvecklat apparaten så, att man använder allt större bränsle- och vattenförbrukning,