Torpeder Och Minor

t8 hvarigenom den uttagna effekten ökats till nagot rneia. «.iu i oo % större än i kallufttorpeden pr kg luft. Af samma skäl som nämnts beträffande Armstrong-apparaten har emellertid i själfva verket den ur luftkärlets luft uttagna effekten ökat med c:a 140 % jämfördt med kallufttorpeden. Under det att man i början höll en temperatur lägre än den som svarade mot maskintrycket, så att vattnet sålunda endast uppvärmdes och icke förgasades i annan män än svarande mot mättningsgraden hos luften, har man vid de senare använda högre temperaturerna att verkligen räkna med en forgasning i större skala. Närvaron af vatten i såväl flytande som ångform i ma- skincylindrarna är af stor betydelse. När vid expansionen i cylindern luftens temperatur starkt faller, afgifva de varma vattendropparna och den kondenserade ångan en bety- dande mängd värme till luften, hvarigenom arbetsdiagram- met blir fylligare. Detta förklarar det faktum, att man vinner i effekt, äfven om vattnet icke förgasas i större grad, utan inkommer i flytande form i cylindern, finför- deladt och uppvärmdt. Den naturliga väg, som utvecklingen på senare år gått, kan karaktäriseras genom att man öfvergatt till att be- trakta luften i torpeden mindre såsom energibärare pä grund af sin kompression, utan hufvudsakligen såsom under- hållare af förbränning. Man lägger sålunda numera huf- vudsakligen an på att fullständigast möjligt utnyttja syrets förbränningsförmåga och förbränna möjligast stor mängd bränsle. Till förhindrande af för stark temperaturstegring bör öfverskottet af värme användas till forgasning af vatten, hvarvid temperaturen bör hållas högre än den, som svarar mot maskinens arbetstryck för att forgasningen skall blifva så fullständig som möjligt och ångan öfverhettad. Till minskande af värmeförlusterna bör det för insprutning använda färskvattnet förvärmas genom att passera kring förbränningskammaren, hvarjämte maskinrummet bör göras slutet och icke såsom i kallufttorpederna i fri förbindelse