Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

94 METODER OCH APPARATER FÖR MÄTNING AF ELEKTRICITETEN. Det synes af figuren, att alla de rena metallernas kurvor konvergera mot den absoluta nollpunkten — 273°, så att vid afkylning till denna temperatur deras ledningsmotstånd helt och hållet skulle försvinna, hvaremot icke någon sådan kon- vergens äger rum för legeringarna. Den ordning, i hvilken metallerna komma i afseende å den elektriska ledningsför- mågan, är olika vid mycket låga och. vid vanliga temperaturer. Sålunda är vid 15° rent silfver den bästa ledaren, men vid — 200° äger kopparen större ledningsförmåga. För några af metallerna äro kurvorna mycket krökta. De förnämsta mag- netiska metallerna, järn och nickel, ha kurvor, som äro mycket konkava uppåt, och detta är äfven betecknande för flera magnetiska legeringar. Medel-temperaturkoefficienten för dessa magnetiska metaller mellan 0° och 100° är mycket större än för andra metaller och procent-förminskningen vid afsvalning från 200° till — 200° är större än för någon annan metall. Hvad angår legeringarna, visar det sig, att om till en ren metall sättes en liten kvantitet af en annan metall, så höjes motståndskurvan nästan parallelt med den öfvervägande be- ståndsdelens kurva. Så t. ex. är kurvan till legeringen af 6 % koppar med 94 °/0 aluminium parallel med aluminium- kurvorna, men ligger högre upp. 3 0 0 aluminium med 97 °/0 koppar lämnar en legering, hvars motståndskurva är parallel med kopparkurvan, men ligger högre upp. När två rena metaller legeras i olika förhållanden, så är det vanligen någon proportion, i hvilken den bildade legeringen äger ett inaximi- motstånd, och med undantag för legeringar af zink, tenn, bly och kadmium sinsemellan är legeringens motstånd större än någondera beståndsdelen. Flera kända legeringar, som gifva högt, om icke det högsta motstånd, äro de hvilka mot- svara bestämda och möjliga kemiska föreningar af metallerna ined hvarandra. Sålunda den bekanta platina-silfver-legeringen i förhållande af 1: 2, hvilken motsvarar föreningen Pt Ag4, järn-nickel-legeringen i förhållande af 4 : 1, som motsvarar för- eningen Ni Fe4, platina-iridium-legeringen i förhållande af 4 : 1, som motsvarar föreningen Ir Pt4 samt koppar-mangan-lege- ringen 7 : 3 motsvarande föreningen Cu2 Mn. Det har emel- lertid visat sig, att mycket stort motstånd vanligen åtföljes af ringa seghet och böjlighet, och när legeringen uppnår en sådan gräns som 100 mikrohm per kubcm., blifver dess värde mindre till följd af försämringen, af de mekaniska egenskaperna. Fleming och Dewar ha särskildt undersökt det elektriska motståndet af stål-legeringar, innehållande olika proportioner. Fig. 63 visar en grafisk framställning af de härvid funna resultaten. Här betecknar A nickelstål, 19,6 4 °/0, icke mag- netiskt; B nickelstål, 29,0 0 Q, icke magnetiskt; C mangan-