Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
TEMPERATURENS INFLYTANDE PÅ ELEKTRISKA LEDNINGSMOTSTÅNDET. 93
luft och den andra med kokande vatten. Motståndens för-
hållande blifver då icke längre 1 : 1 utan 1 : 12. Inför man
åter en järntråds- och en koppartrådsspiral af samma längd
och diameter, så är vid vanlig temperatur järntrådens mot-
stånd omkring sex gånger
så stort som koppartrådens, Fig. 62.
under det att, om järntrå-
den afkyles med den fly-
tande luften till — 186° och
koppartråden bibehålles vid
15°, den förra tråden visar
sig vara omkring 30 % bättre
ledare än den sistnämnda.
Om däremot nysilfver- eller
platina-silfvertrådspiraler
undersökas, förete de äfven
vid 200° temperatursänk-
ning föga förändring i mot-
ståndet. Fig. 62 visar åskåd-
ligt den inverkan tempe-
raturen utöfvar på flera
olika metaller och legerin-
gar. Ordinaterna angifva
motstånden i absolut mått
per kubcm. och abscissorna
temperaturen efter platina-
termometern. Här beteck-
nar A manganstål (full skala);
E manganin ; manganin
efter anlöpning till 200°;
C platinoid; D nickelstål;
E manganstål (half skala);
E bly; G- platina-iridium:
Hplatina-silfver; Znysilfver
(koppar-zink-nickel); J nic-
kel ; K thallium ; platina-
rhodium; L tenn; M järn;
N järn*); O kadmium; P
platina; Q palladium; P Cu
87 %, Ni 6,5 %, Al 6,5 %\
8' zink; T Cu 97 Al 3 %■
I Au 90%, Ag 10%; K magnesium;
Y aluminium; I'x guld; Z koppar; Zr
X Al 94 %, Cn 6
silfver.
*) Det sistnämnda järnprofvet, som visar mindre motstånd, är antagligen
renare än det förstnämnda.