Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

NYARE VOLTMETRAR. 103 -är h varje rörlig ring åverkad af två orörliga, alla tre hori- sontala eller nära horisontala. Två grupper af sådana ringar finnas i livarje ampérevåg. I denna äro nämligen två rörliga ringar fastade, en å hvardera änden af en horisontal våg- balans, och de orörliga ringarna äro anbragta öfver och under de förstnämnda. Strömmen går i motsatta riktningar i de 'båda rörliga ringarna för att motverka inflytandet af jord- magnetismens horisontala komposant eller lokala magnetiska krafter. Ledningen ingår vid balansens tappar genom böjliga trådar. De rörliga ringarnas medelläge är i horisontalplanet nära midt emellan de båda orörliga ringarna på samma sida. I de sistnämnda gå strömmar i motsatta riktningar, så att de rörliga ringarna attraheras af den ena och repelleras af <len andra af dem. Vid de för växelströmmar afsedda vå- Fig. 71. garna äro ringarna bildade af trådlinor, i hvilka de särskilda trådarna äro isolerade frän hvarandra medels silkeöfverdrag i ändamål att förhindra elektricitetens ojämna utbredning öfver ringarnas genomskärning. Vågen hålles i jämvikt medels en vikt, som kan föras långs en empiriskt graderad horisontal arm. hvilken är fästad vid balansen. För öfrigt användes -en så kallad ryttare säsom vid de vanliga vågarna för under- lättande af inställningen. Dessa vågar utföras antingen såsom •centi-ampérevåg för 1 till 100 centi-ampére, eller såsom deci- ampérevåg för 1 till 100 deci-ampére, eller såsom deka- ampérevåg för 1 till 100 ampere, eller såsom hekto-ampérevåg för 6 till 600 ampere, eller kilo-ampérevåg för 100 till 2,500 ampere ström. Fig. 71 visar exempelvis utseendet af en hekto- ampérevåg. 46. Nyare voltnietrar. — Vi skola till en början om- nämna Arnoux' voltmeter, hvilken är analog med denne uppfinnares i § 45 beskrifna ampére-meter. I voltmetern har