Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
TRUMINDUKTORER AF OLIKA SLAG. 143 fördelning af strömmen i de särskilda borstarna. Föreningarna efter Mordeys system äro angifna genom grofva linier och lagda utanför kollektorn. Vid Oerlikonfabriken, där denna anordning begagnats för induktorer med grofva ledningar, läggas de räta, racliela stängerna i ett plan, de till höger böjda tvärföreningarna i ett annat plan och de till vänster böjda Mordeyföreningarna i ett tredje plan. För tydlighets skull äro föreningarna på trummans bortre sida antydda med prickade linier utanför omkretsen. För att clen nu beskrifna anord- ningen skall kunna tillämpas måste antalet lameller i kollek- torn vara delbart genom halfva antalet poler. Sa t. ex. är å afbildningen förhållandet mellan båda 12:—= 4. Såsom exempel å truminduktor med seriekoppling anföra vi en af W. Fritsche härrörande enkel an- ordning. Å afbild- ningen Hg- 107 anta- gas 6 poler, 32 spolar samt 16 lameller i kollektorn. Borstarna komma här på 180° afstånd från hvar- andra.*) Vi vilja äfven i fråga om truminchik- torns lindning näm- na några ord angå- ende s. k. scJidblon- lindning, hvarmed man förstår en sådan Fig. 107. lindning, hvars spolar före anbringandet på induktorn kunna hvar för sig framställas efter en schablon och. därmed erhålla clen riktiga formen. Vi anföra som exempel på dessa en af Eickemeyer härrörande lindning (se fig. 108), hvilken vunnit vidsträckt användande och som kan begagnas såväl när trådar som stänger bilda ledningen. Sidorna a och b tillhöra om- kretsen samt C, e den ena och d, f den andra sidoytan. Sidan a är längre än b, så att när de olika spolarna sättas på induktorn sidan b i hvarje spole kommer mellan C och d i närliggande spolar. C, e och d, f äro böjda efter cirkel- evolventer. Af de fyra trådarna ligga två bredvid och två *) Vi hänvisa i fråga om de många andra formerna å truminduktorer till Arnolds, p. 141, citerade arbete