Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

DEN ENKLA VÄXELSTRÖMMEN. 163 tekniken, skola vi här taga den i närmare betraktande, i synnerhet som det är sannolikt, att det i framtiden blifver växelströmmen som mest kommer till användande. De maskiner och apparater, som alstra växelströmmar vare sig direkt eller genom transformering, lämna dem, an- tingen såsom enkel växelström, äfven kallad monofas och en- fasig ström eller såsom flerfasströmmar, utgörande en kom- bination af flera sådana strömmar i särskilda ledningar. Af dessa flerfasströmmar ha tvåfas- samt trefasströmmarna kom- mit till praktiskt användande. I Sverige är det företrädesvis trefasväxelströmmarna, som i vidsträckt skala vunnit insteg inom tekniken. Vi skola nu visa uppkomsten och de för- nämsta egenskaperna hos de olika slagen af växelströmmar. Dynamomaskiner, hvilka frambringa växelström, benäm- nas ofta alternatorer. Stundom användes namnet dynamos endast för de generatorer, som lämna likriktad ström. 68. Den enkla växelströmmen. — Antag att en plan trådspiral AJ3 (fig. 121) roterar med en konstant vinkelhastighet w i ett enformigt magnetiskt fält af intensiteten Z, d. v. s. som inne- Fig. 121. håller z kraftlinier per kvcm. Vi antaga vidare, att rotationen sker c kring en axel O, som är vinkelrät _____________________, mot kraftlinierna. Det största an- talet Z kraftlinier omslutes af spi- —q/— ralen, när dennas plan är i det ___f_____ - mot dessa linier vinkelräta läget CD; sedan spiralen vridits en vin- kel COA = a från samma läge om- sluter den ett a,ntal Az cos a— Zcos a kraftlinier, om A är spiralens area i kvcm. Betecknar N antalet hvarf i spiralen, så är den vid rotationen alstrade elektromotoriska kraften i absoluta enheter vid tiden t, mot- svarande vinkeln ct, d. v. s. a — wt , NZ cos a ~.rr, . , d ----------= — NZ w sm wt. dt Om tiden för ett helt hvarf eller en period betecknas med T, har man II LO 53