Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
176 VÄXELSTRÖMSDYNAMOS OCH MOTORER SAMT TRANSFORMATORER. De senast härledda relationerna gälla naturligtvis äfven då man inför den verksamma strömstyrkan och den verk- samma elektromotoriska kraften och potentialskilnaden. Kvantiteten (f2 i ekv. (16) angifver den i sekunder ut- tryckta fasskilnaden mellan elektromotorisk kraft och. ström- styrka. Dess värde kan vara positivt eller negativt beroende på om T > 1 G w Om återigen 1 1 T"2 Lw = eller CL = — =- —- ... (18), Cw . w2 4?r2 v skulle icke någon fasförskjutning äga rum. Antaga vi tillika, att vid växelströmmen arbetet är maximum (se § 72), vore Liv = r, och i så fall blefve L = Cr2......................(19), vilkoret för att själfinduktionen skulle upphäfvas genom kondensatorns laddningskapacitet. 75. Kingdons växelströmmaskin. — Vi skola nu i korthet beskrifva några nyare enfasiga generatorer och till en början omnämna en af Kingdon konstruerad sådan maskin, hvars anordning ligger till grund för flera af de moderna växelströmmaskinerna och som därför är af särskildt intresse. Vid de förut vanliga växelströmmaskinerna är antingen elektromagneten eller induktorn roterande. Det förra är t. ex. fallet vid Grammes, Zipernowskys, Mordeys m. fl. maskiner, det senare däremot vid Siemens & Halskes äldre maskiner samt vid Westinghouses, Kapps och andra växelströmstyper. Vid Kingdons maskin äro både elektromagneten och induktorn stillastående, med andra ord: ingen af trådlindningarna ro- terar, hvaremot ett järustycke, som utgör ett slags ankare till elektromagneten, försättes i rotation. Fig. 128 visar en del af denna maskin. En järnring har ett antal inåt vända framsprång F, F. . . på lika afstånd från hvarandra och ut- görande järnkärnornas elektomagneter. De med hvarandra förenade trådspiralerna, hvarigenom magnetiseringsströmmen ledes, frambringar i närliggande framsprång omväxlande nord- och sydmagnetism. Mellan dessa framsprång förefinnas på samma gång andra sådana A, A.. . utgörande kärnor till induktorlindningen. Ringen är sammansatt af hoplagda stycken af järnbleck. Det roterande ankaret utgör ett hjul med där- vid fästade stycken af hoplagda järnbleck P, P. . hvilka