Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
NYARE VÄXELSTRÖM-TRANSFORMATORER. 217 heten ökats. Maximivärdet å M vid olika värden å S kan lätt af ekv. (41) bestämmas * **)); det motsvarar värdet s = k'r eller, pä grund af ekv. (38 a) vinkeln fl — 45°. Vridnings- momentet vid startningen är approximativt ......................................................."" och dess maximivärde är = år...................‘41 '>■ Mo är således nära propotionelt direkt mot motståndet r i den sekundära strömkretsen och omvändt mot denna kvantitet. Man kan således föröka momentet vid igångsätt- ningen genom att införa ett tilläggsmotstånd, hvilket sedermera kortslutes (jämför § 86). Ingeniör E. Daniélson har visat, att det är möjligt att på grafisk väg lösa åtskilliga problem angående induktiva flerfasmotorer. Utrymmet medgifver oss icke att redogöra härför, utan måste vi hänvisa till hans afhandling i ämnet. i":) 89. Nyare växelström-transformatorer. — De apparater, med hvilkas tillhjälp en växelströms potential och intensitet förändras, äro af synnerligt stor betydelse för användande af växelströmmar vare sig för elektrisk belysning eller kraft- öfverföring. Det är i själfva verket till en väsentlig del genom transformatorernas bruk, som växelströmmarna blifvit af så stort värde för tekniken. Men de medföra dock äfven åtskilliga olägenheter. Sålunda förminskas verkningsgraden något genom dem, ehuru icke i särdeles hög grad, då de vid full belastning kunna återgifva mer än 95 % af den elektriska, energi de mottaga. Vidare ökas genom transformeringen de fasförskjutningar, som vid växelströmmaskiner alltid uppstå i större eller mindre grad, och härigenom försvagas generatorn, och potentialens fördelning i ledningsnätet blifver svårare att förutbestämma. Detta blifver i synnerhet händelsen, när generatorns potential först genom transformeringen höjes men strömintensiteten nedsattes, för att kunna använda mindre grofva ledningar för strömmens öfverförande, hvarefter vid ledningarnas andra ände genom ny transformering potentialen förminskas och strömstyrkan förökas för att kunna på för- delaktigt sätt använda den elektriska energien. Af dessa skäl *) Detta sker enklast genom att ur den kvadratiska ekvationen (41} härleda värdet å s och sätta kvantiteten under rotinärket lika med noll. **) Se Teknisk Tidskrift, 1895, p. 41.