Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
NYARE VÄXELSTRÖM-TRANSFORMATORER.
217
heten ökats. Maximivärdet å M vid olika värden å S kan
lätt af ekv. (41) bestämmas * **)); det motsvarar värdet s = k'r
eller, pä grund af ekv. (38 a) vinkeln fl — 45°. Vridnings-
momentet vid startningen är approximativt
.......................................................""
och dess maximivärde är
= år...................‘41 '>■
Mo är således nära propotionelt direkt mot motståndet r
i den sekundära strömkretsen och omvändt mot denna
kvantitet. Man kan således föröka momentet vid igångsätt-
ningen genom att införa ett tilläggsmotstånd, hvilket sedermera
kortslutes (jämför § 86).
Ingeniör E. Daniélson har visat, att det är möjligt att
på grafisk väg lösa åtskilliga problem angående induktiva
flerfasmotorer. Utrymmet medgifver oss icke att redogöra
härför, utan måste vi hänvisa till hans afhandling i ämnet. i":)
89. Nyare växelström-transformatorer. — De apparater,
med hvilkas tillhjälp en växelströms potential och intensitet
förändras, äro af synnerligt stor betydelse för användande af
växelströmmar vare sig för elektrisk belysning eller kraft-
öfverföring. Det är i själfva verket till en väsentlig del
genom transformatorernas bruk, som växelströmmarna blifvit
af så stort värde för tekniken. Men de medföra dock äfven
åtskilliga olägenheter. Sålunda förminskas verkningsgraden
något genom dem, ehuru icke i särdeles hög grad, då de vid
full belastning kunna återgifva mer än 95 % af den elektriska,
energi de mottaga. Vidare ökas genom transformeringen de
fasförskjutningar, som vid växelströmmaskiner alltid uppstå i
större eller mindre grad, och härigenom försvagas generatorn,
och potentialens fördelning i ledningsnätet blifver svårare
att förutbestämma. Detta blifver i synnerhet händelsen, när
generatorns potential först genom transformeringen höjes men
strömintensiteten nedsattes, för att kunna använda mindre
grofva ledningar för strömmens öfverförande, hvarefter vid
ledningarnas andra ände genom ny transformering potentialen
förminskas och strömstyrkan förökas för att kunna på för-
delaktigt sätt använda den elektriska energien. Af dessa skäl
*) Detta sker enklast genom att ur den kvadratiska ekvationen (41}
härleda värdet å s och sätta kvantiteten under rotinärket lika med noll.
**) Se Teknisk Tidskrift, 1895, p. 41.