Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
 LEDNINGARNA TILL FLERFASSTRÖMMAR. 227 båda, men det är möjligt att göra bruk af t. ex. stjärnkopplad generator och triangelkopplad receptor eller till och med receptor, kopplad på samma gång efter triangel- och stjärn- metoden. Beträffande den. af fig. 175 a antydda triangelkopplingen, visar teorien, att de tre strömmarna i ledningen äga samma Fig. 175 b. Fig. 175 a. fasskilnad som spänningarna i generatorns tre afdelningar, således eller 120°. Verksamma strömstyrkan Ix hos recep- torns strömmar blifver lika stor för dem alla och är, om JEX be- tecknar den verksamma elektromotoriska kraften samt 7? det lika stora motståndet för de tre linieledningarna och r mot- ståndet i hvardera af receptorns tre afdelningar, E 3 R + r Vidare finner man, att oaktadt de tre linieströmmarna visa sinsemellan en fasskilnad af eller 120° likväl en fasskilnad 3 af ? eller 30° 6 äger rum mellan dem och arbetsström- inarna i receptorns tre afdelningar. Linieströmmarnas maximi- styrka och verksamma styrka är }/3 — 1,732 gånger så stor som motsvarande värden hos arbetsströmmarna i receptorn. Det förtjänar anmärkas, att den nyssnämnda egenskapen hos trefasströmmarna, genom hvilken de skilja sig i fas 30° från arbetsströmmarna, möjliggör en anordning, hvarigenom det roterande fältet i en motor erhåller jämnare intensitet och hastighet. Fig. 176 visar schematiskt en af v. DobroiVolsJii uppfunnen anordning af statorn till en asynkron motor, vid hvilken denna princip är tillämpad. Hvardera af de tre linie- strömmarna i2 och i3 geuomgå två diametralt anbragta trådspolar å järnkärnan och grenar sig sedermera i två delar gående till de närliggande trådspolarna. Så t. ex. går ix genom spolarna A, A samt delar sig till z’i)2 och ?3)i, gående till spolarna b, b och C, C. Emedan den verksamma strömstyrkan såsom nyss nämndes är 1,7 32 gånger så stor som och