Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
LEDNINGARNA TILL FLERFASSTRÖMMAR. 227
båda, men det är möjligt att göra bruk af t. ex. stjärnkopplad
generator och triangelkopplad receptor eller till och med
receptor, kopplad på samma gång efter triangel- och stjärn-
metoden.
Beträffande den. af fig. 175 a antydda triangelkopplingen,
visar teorien, att de tre strömmarna i ledningen äga samma
Fig. 175 b.
Fig. 175 a.
fasskilnad som spänningarna i generatorns tre afdelningar,
således
eller 120°. Verksamma strömstyrkan Ix hos recep-
torns strömmar blifver lika stor för dem alla och är, om JEX be-
tecknar den verksamma elektromotoriska kraften samt 7? det
lika stora motståndet för de tre linieledningarna och r mot-
ståndet i hvardera af receptorns tre afdelningar,
E
3 R + r
Vidare finner man, att oaktadt de tre linieströmmarna visa
sinsemellan en fasskilnad af
eller 120°
likväl en fasskilnad
3
af ? eller 30°
6
äger rum mellan dem och arbetsström-
inarna i receptorns tre afdelningar. Linieströmmarnas maximi-
styrka och verksamma styrka är }/3 — 1,732 gånger så stor
som motsvarande värden hos arbetsströmmarna i receptorn.
Det förtjänar anmärkas, att den nyssnämnda egenskapen
hos trefasströmmarna, genom hvilken de skilja sig i fas 30°
från arbetsströmmarna, möjliggör en anordning, hvarigenom
det roterande fältet i en motor erhåller jämnare intensitet
och hastighet. Fig. 176 visar schematiskt en af v. DobroiVolsJii
uppfunnen anordning af statorn till en asynkron motor, vid
hvilken denna princip är tillämpad. Hvardera af de tre linie-
strömmarna i2 och i3 geuomgå två diametralt anbragta
trådspolar å järnkärnan och grenar sig sedermera i två delar
gående till de närliggande trådspolarna. Så t. ex. går ix genom
spolarna A, A samt delar sig till z’i)2 och ?3)i, gående till
spolarna b, b och C, C. Emedan den verksamma strömstyrkan
såsom nyss nämndes är 1,7 32 gånger så stor som och