Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
234 VÄXELSTRÖMSDYNAMOS OCH MOTORER SAMT TRANSFORMATORER,
dränkts med en asfaltlösning och i flera lager lindats kring
de båda ledarna, hvarefter hela kabeln fick genomgå en drag-
skifva, så att det yttre röret hårdt trycktes mot den mellan
båda rören befintliga isoleringen. Slutligen anbragtes ännu
en pappersisolering kring det yttre röret jämte en beklädnad
af järn. Kabelstyckenas längd utgjorde 5 m. och de förenades
med hvarandra inuti med en kopparstäng samt uttill med ett
kopparrör. Vid Ferrantis kablar iakttogs först, att vid en ka-
bels införande i ledningen en förhöjning i spänningen äger
rum, hvilken beror på att laddningskapaciteten åstadkommer
en fasförskjutning i motsatt riktning mot själfinduktionen.
Förhöjningen, som blifver störst, när de båda fasförskjritnin-
garna upphäfva hvarandra (jämför § 74), är af stor olägenhet,
emedan den kan föranleda genomslagning mellan de båda
ledningarna. Kabeln måste i alla händelser profvas för en
vida högre spänning än den, vid hvilken den skall användas.
I allmänhet hopsättas dock kabelledningarna af en eller
flera trådar af ren koppar, som stundom förtennas ifall detta på-
kallas till skydd mot isoleringsmedlets kemiska inverkan. För
växelströmledningar användas ofta koncentriska kablar.*) Så-
som isoleringsmedel begagnas flera olika ämnen, såsom vulkani-
serad kautschuk, jute, hampa och bomull, impregnerade med
harts, -olja m. m., de sistnämnda dock endast för jämförelsevis
låga spänningar, högst 2,500 volt, oljadt papper, samman-
sättningar af kautschuk och guttaperka m. m. Vid Kaiser
Wilhelm-kanalens belysningsanläggning, som arbetar vid 7,500
volt, begagnas för kablarnas isolering en kombination af
kautschuk och guttaperka, på grund däraf att den förstnämnda
visserligen är det bästa isoleringsämnet vid stark spänning,
men att då densamma i någon mån är porös, ett öfverdrag
af guttaperka här anbringas för att erhålla de största iso-
leringsförmågan hos kabeln.
Blyöfverdrag hos kablarna har allt mer vunnit insteg och
användes numera i de flesta fall. Stundom anbringas icke
blott en yttre blybeklädnad utan tillika en sådan mellan de
båda ledarna. Till skydd mot yttre våld gör man som be-
kant bruk af en armering med spiralformigt upplindade järn-
band eller järntrådar.
Vid kablar uppträder en företeelse, som är analog med
magnetisk hysteresis, och som benämnes dielektrisk hysteresis.
Enligt N. F. TFe&er**) skulle den i ett dielektriskt ämne
genom hysteresis föranledda förlusten vara ytterst liten, blott
motsvarande en uppvärmning af nägra hundratusendelar af en
’) Se »Elektriciteten», 2:a uppl. pag. 520.
”) Beiblätter zu den Annalen der Physik und Chemie. Bd 21, pag. 353.