Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
UNDERSÖKNINGAR ÖFVER ELEKTRISKA GLÖDLAMPANS EGENSKAPER. 257
sök med en mängd olika lamptyper erhöll han tillräckligt
inånga fakta för att tjäna till grund för bestämning af kol-
trådens temperatur. I själfva verket uppställde han en formel,
medels hvilken denna temperatur kan beräknas. Denna
formel är
S C. F. T. eaT
där S betecknar totala strålningen vid den absoluta tempera-
turen T, F den strålande kroppens yta, e basen för de natur-
liga logaritmerna, a en för alla fasta kroppar gemensam konstant
— 0,0043 och C en koefficient, som är olika allt efter ytans
beskaffenhet. Då den strålande kroppen, såsom händelsen
är vid en vanlig glödlampa, befinner sig i tomrummet och
väggarnas temperatur är To, blifver strålningen
So = C. F{T.ear — T0.eaTo).
Deu sista termens inflytande är dock mycket ringa. Koef-
ficienten C bestämdes för 33 olika lamptyper. För Edisons, Crutos
samt Wooclhouse <fe Rawsons lamporna blef C = 0,00001 69 å
0,0000174, för de 30 andra lamporna erhölls C = 0,0000127
å 0,000013 2. De tre första lampornas koltrådar voro svarta,
de sistnämndas grå. Koefficienten för de båda grupperna
förhålla sig i medeltal = 100 : 75, hvilket nära sammanfaller
med det förhållande redan Leslie fann mellan kimrökens och
grafitens strålniugsförmåga. Man kan däraf draga den slut-
sats, att koltrådarna med grå ytor böra räknas till grafit. —
Normaltemperaturen hos koltrådarna till de olika lamptyperna
visade sig nära densamma för dem alla, nämligen mellan
1565° och 1580°. För några lampor med gröfre trådar, som
kunna uthärda högre temperaturer, stiger temperaturen när
de lysa mycket starkt med c:a 40° därutöfver.
En 16-ljus lampas ljusstyrka varierar från 2 till 30 ljus,
när temperaturen hos kolet stiger med c:a 180°. Weber fann i det
hela taget bekräftad den af Vöit först uppställda regeln, att
eu glödlampas ljusstyrka växer tämligen nära proportionelt
mot kuben på den använda elektriska energien. Mellan
teniperaturgränserna 1400° till 1650° motsvarar 1° temperatur-
höjning hos koltråden eu förminskning af nära 1 % af den
för ljusenheten erforderliga elektriska energien, således en
besparing af 1 .% för lampans underhåll. Härvid får dock
ihägkommas, att ju högre temperatur koltråden erhåller, dess
kortare varar denna. — Den optiska verkningsgraden, d. v. s.
förhållandet mellan de synbara strålarnas energi och hela
17. — Dahlander.