Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
260 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG. Det är i synnerhet i England, som 220 volts systemet vunnit användande, men äfven i andra länder har det allt mer kommit i bruk. I Sverige är det redan tilläuipadt vid flera betydande anläggningar med 220 volts glödlampor, och det synes antagligt, att framtida nya belysningsanläggningar för likriktad ström skulle företrädesvis, om icke uteslutande så utföras. Beträffande den materiel, som erfordras vid de elektriska belysningsstationerna för 220 volt, skiljer den sig i vissa fall från den för den lägre spänningen använda. Vi anföra i detta hänseende exempelvis de regler, som ligga till grund för »Allgemeine Elektricitäts Gesellschafts» i Berlin många nya anläggningar af detta slag, Dessa äro förnämligast: Alla strömförande delar böra vara fullkomligt tillgängliga, och vid instrumenttaflorna böra de fullständigt anbringas å dessas framsidor. De delar, som tillhöra de olika polerna, åtskiljas fullständigt från hvarandra på det sätt, att vid deras hand- terande på instrumeuttaflan vid ström, t. ex. vid insättning af en säkerhetsapparat, kortslutning blifver nära nog omöjlig. Nya säkerhetsapparater begagnas för installationerna mecl den högre spänningen. Edisons proppsystem är fortfarande i bruk, men med vissa modifikationer, förnämligast bestående, däruti, att i stället för bly numera användes silfver. Detta medför åtskilliga fördelar. Emedan silfret är en vida bättre ledare än blyet, blifver skyddsträdens massa mindre och vid genombränning utvecklas icke sä mycket ånga af metallen som då bly användes, hvarför ljusbågen hastigt upphör. Häri- genom förhindras smältningen af trådens fästställen. Silfret erbjuder också större säkerhet för att icke den tillåtliga ström- styrkan öfverskrides. Vi skola något längre fram anföra exempel å en dylik anläggning for elektrisk belysning. 103. Accumulatorers användande vid elektriska be- lysningsanläggningar. Under det senast förflutna årtiondet ha accuniulatorbatterierna blifvit allt mei’a allmänt begagnade vid såväl större som mindre elektriska centralstationer för likriktad ström. Det var först år 1888, som sådana batterier började i större skala tillämpas vid de stora belysnings- stationerna, ehuru de då redan några år varit i bruk vid enskilda anläggningar för elektrisk belysning. Numera torde det vara mera ovanligt att någon sådan centralstation för likriktad ström anlägges utan i samband med accumulatorer, emedan dessa såväl medgifva, att maskinerna arbeta med full belastning som, när så erfordras, därjämte lämna ett tillskott af elektrisk ström.