Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
II
262 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG.
Bland de apparater af detta slag, som i praktiken mest
användas, äro fortfarande de i författarens föregående arbete
i elektroteknik beskrifna accumulatorerna af Electrical Power
Storage Co i London och de af Tudors system frän fabriken i
Hagen, hvilken innehafves af »Accumnlatoren-fabrik Aktien-
gesellschaft» i Berlin. För att lämna begrepp om den nu
varande formen hos de förstnämnda E. P . S . elementen visa
vi i fig. 189 ett element (ÆTT79 typen) med 23 plåtar, afsedt
för smärre centralstationer, hvilket element innehålles i en
glaslåda. Det kan utan olägenhet urladdas under 2 timmar.
Andra element, som begagnas vid enskilda installationer,
(7C-tj'pen), urladdas på högst 3 timmar och (L-typen) på
högst 9 timmar. Naturligtvis är elementernas storlek olika
efter det antal ampere, som de skola lämna. De nu omtalade
accumulatorerna fnnnos vid världsutställningen i Paris år 1900.
Tudors accumulator, som åtminstone i vårt
har undergått
af en negativ
190 a. Plåtens
äro rektangu-
Fig. 190 a.
ning af de
vid dem framsprån.
Fig. 190 b.
land är den allmännast använda,
åtskilliga modifikationer. En del
plåt är i tvärskärning afbildad i fig.
tjocklek är 12 mm. I densamma
lära öppningar utskurna med vid pass 2 cm.
längd och 4 mm. bredd. Öppningarna samman-
draga sig något inåt, så att de horisontala reg-
larna mellan dem kilformigt tillspetsas mot båda
sidor. De negativa plåtarnas fyllningsmassa bildas
af blyglete, utspädd svafvelsyra och neutrala in-
blandningar, hvarigenom massan blifver porös
och kornig. Vid bly ram ens vertikala sidor äro
nära halfcylindriska rännor uttagna för insätt-
plåtarna åtskiljande glasrören, samt upptill äro
som tjäna till att vid glaskärlens kanter
uppbära plåtarna. — De positiva plåtarna beredas
numera endast genom Plantés förfaringssätt, utan
att Faures system användes, så att ytan erhåller
ett fast vidhäftande lager af blysuperoxid. Fig.
190 b visar i tvärskärning blykärnans form vid
en sådan positiv plåt af 12 mm:s tjocklek. Meller-
sta delen har blott vid pass 1 mm:s tjocklek och
5,5 mm. höga spetsiga framsprång, liggande tätt
intill hvarandra å ömse sidor. Härigenom för-
storas den verksamma ytan flerdubbelt, och bly-
superoxiden, som blott delvis uppfyller mellan-
rummen, äger lätt tillfälle att förändra volym,
hvarigenom plåten skyddas. På 10 mm:s afstånd
finnas vertikala tunna väggar för plåtarnas för-