Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
II 262 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG. Bland de apparater af detta slag, som i praktiken mest användas, äro fortfarande de i författarens föregående arbete i elektroteknik beskrifna accumulatorerna af Electrical Power Storage Co i London och de af Tudors system frän fabriken i Hagen, hvilken innehafves af »Accumnlatoren-fabrik Aktien- gesellschaft» i Berlin. För att lämna begrepp om den nu varande formen hos de förstnämnda E. P . S . elementen visa vi i fig. 189 ett element (ÆTT79 typen) med 23 plåtar, afsedt för smärre centralstationer, hvilket element innehålles i en glaslåda. Det kan utan olägenhet urladdas under 2 timmar. Andra element, som begagnas vid enskilda installationer, (7C-tj'pen), urladdas på högst 3 timmar och (L-typen) på högst 9 timmar. Naturligtvis är elementernas storlek olika efter det antal ampere, som de skola lämna. De nu omtalade accumulatorerna fnnnos vid världsutställningen i Paris år 1900. Tudors accumulator, som åtminstone i vårt har undergått af en negativ 190 a. Plåtens äro rektangu- Fig. 190 a. ning af de vid dem framsprån. Fig. 190 b. land är den allmännast använda, åtskilliga modifikationer. En del plåt är i tvärskärning afbildad i fig. tjocklek är 12 mm. I densamma lära öppningar utskurna med vid pass 2 cm. längd och 4 mm. bredd. Öppningarna samman- draga sig något inåt, så att de horisontala reg- larna mellan dem kilformigt tillspetsas mot båda sidor. De negativa plåtarnas fyllningsmassa bildas af blyglete, utspädd svafvelsyra och neutrala in- blandningar, hvarigenom massan blifver porös och kornig. Vid bly ram ens vertikala sidor äro nära halfcylindriska rännor uttagna för insätt- plåtarna åtskiljande glasrören, samt upptill äro som tjäna till att vid glaskärlens kanter uppbära plåtarna. — De positiva plåtarna beredas numera endast genom Plantés förfaringssätt, utan att Faures system användes, så att ytan erhåller ett fast vidhäftande lager af blysuperoxid. Fig. 190 b visar i tvärskärning blykärnans form vid en sådan positiv plåt af 12 mm:s tjocklek. Meller- sta delen har blott vid pass 1 mm:s tjocklek och 5,5 mm. höga spetsiga framsprång, liggande tätt intill hvarandra å ömse sidor. Härigenom för- storas den verksamma ytan flerdubbelt, och bly- superoxiden, som blott delvis uppfyller mellan- rummen, äger lätt tillfälle att förändra volym, hvarigenom plåten skyddas. På 10 mm:s afstånd finnas vertikala tunna väggar för plåtarnas för-