Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
NYARE CENTRALSTATIONER FÖR ELEKTRISK BELYSNING. 267 elektromagnets ankare, kvicksilfverkontaktet öppnas och genomgås icke af någon ström. En fjäder utdrager sist- nämnda elektromagnets järnkärna, hvarvid den tillhörande spärrhaken återgår till begynnelseläget, utan att medtaga det tandade hjulet och vefarmen. När järnkärnan åter fram- kommit tillräckligt långt ur spolen, åstadkommer den en själfverkande förening vid Ci eller C2 med batteriet, så att när relaisen ånyo genomgås af ström samma verkan upp- repas, och vefarmen åter vrides till ett nytt kontaktställe. Allt efter relaisens ställning kommer den ena eller den andra af de båda magneterna eller M2 i verksamhet och ett ■eller flera element till- eller fråukopplas genom ledningarna L. Vid apparater af detta slag, som äro af sedda för anlägg- ningar med stor strömstyrka, begagnas en liten elektrisk motor för att sätta vefarmen i rörelse. Beträffande accumulatorernas användande vid elektriska vagnar och järnvägar, återkomma vi därtill något längre fram. 105. Nyare centralstationer för elektrisk belysning’. Dylika stationer ha de senare åren blifvit mycket talrika och icke endast de stora städerna utan äfven många mindre städer såväl i främmande länder som i Sverige ha upprättat sådana anstalter. Dessutom finnas flerestädes centralstationer för be- lysning af områden, som äro tämligen tätt bebyggda, utan att dock vara städer. Så t. ex. Djursholm och Saltsjöbaden. Utrymmet medgifver icke att närmare ingå på en redogörelse för dessa anstalter, men vi skola genom exempel antyda an- ordningen af några nyare bland dem. Till en början skola vi omnämna det nya elektricitets- verket i Bonn, hvars ångmaskinsanläggning är utförd af firman G. Kuhn i Stuttgart, samt hvars elektriska del härrör af Siemens & Halske i Berlin. Elektricitetsverket, som tillhör staden, är anlagdt vid dennas gasverk, och båda anstalterna stå under samma förvaltning. Den erforderliga kraften er- hålles genom ånga, som bildas i två pannor af Biittners system med 10 atm. öfvertryck samt två sådana pannor med 12 atm. öfvertryck. Vattnet pumpas med en af en 10 hks elektromotor drifven pump till en plåtreservoir, men under- kastas rening, för att bortskaffa kalk och kolsyra. Pannorna äro försedda med rökförbräuningsapparater. Ångan öfver- hettas och ledes till tvä stående compound-maskiner med kondensation och direkt kopplade till dynamomaskinerna. Dessa göra 150 hvarf i minuten och taga hvardera högst 250 hkr i anspråk. Ångcylinderdiametrarna äro 465 och 685 mm. samt slagets längd 450 mm. Anläggningen skall