Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
276 DEN ELEKTRISKA ARBETSÖFVERFÖRINGENS NYASTE FRAMSTEG. kraft tillgodogöres. Vi ha redan förut (§ 82) antydt beskaffen- heten af de härför använda generatorerna. Dessa äro afsedda för 5,000 hkr. och numera äro tio sådana maskiner i verk- samhet. De drifvas direkt af turbiner med vertikal axel med en hastighet af 250 hvarf i minuten- Strömmens frekvens är 25 och induktorn lämnar densamma med 2250 volts spän- ning. Den grenas i två af hvarandra oberoende strömmar med 775 ampere intensitet. Den del af linieströmmen, som sändes från Niagara till Buffalo, en 25 eng. mil lång väg, transformeras till 11,000 volt och föres till den vida större delen på stolpar med porslinsisolatorer, som vi förut i fig. 177 afbildat. Stolparna äro af cederträ, vanligen på 75 eng. fots afstånd, men vid kurvor äro de ställda närmare hvarandra. Deras längd är 35 å 65 fot och deras tjocklek upptill 8 tum. Ledningen, som är sammansatt af 19 koppartrådar, har 0,2 6" kv.-tum tvärskärning och uppbäres medels isolatorerna af tvär- stycken, så att tre dylika hattar komma på hvar sin sida af stolpen. För att hindra induktionens inverkan äro kablarnas lägen fem gånger ombytta mellan Niagara och Buffalo. När- mast denna stad går linien en väg af c:a 4,000 fot under jordytan, och här användas med kautschuk isolerade samt med bly beklädda kablar, hvilka äro lagda i terra-cottarör. Inom staden ledes den till lägre potential transformerade strömmen genom kablar med pappersisolering och blybekläd- nad, hvilka äro nedlagda i gatorna. Genom roterande trans- formatorer verkställes förvandlingen till likström, och som sådan fördelas den. elektriska strömmen genom de sistnämnda med tre ledningar försedda kablarna. 108. Exempel å arbetsöf verf öring med trefasström. Vi skola till en början anföra några exempel å dylika anlägg- ningar i vårt land bland de många, hvilka äro utförda af Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås. Den första bland dessa anlades år 1893 för öfverförande af drif- kraft från Hellsjön till Grängesbergs grufvor, ett afstand af i medeltal 11 km. Strömmen alstras medels fem af turbiner drifna generatorer, hvaraf tre på 100 och tvä på 150 hkr. hvardera förutom andra maskiner för magnetiseringsström och för belysningsändamål. Efter transformering till 5,500 volt ledes den för motorerna afsedda strömmen genom tre koppar- trådar, som äro anbragta på stolpar till olika delar af gruf- fältet, där den efter nedtransformering till 150 volt sätter trefasmotorerna i verksamhet. Sedermera äro andra kraft- stationer för Grängesberg anlagda vid Enkullen och Lernbo, af hvilka den sistnämnda har betydande storlek. Vid dessa