Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

MARCONIS TELEGRAFSYSTEM. 35 de förenas med den sekundära ledningen till en induktions- apparat C. Med tillhjälp af en vanlig telegrafnyckel K slutes och afbrytes den från batteriet E kommande primära ström- men, och härvid uppstå gnistor såväl vid 1 och 3 mellan de små och stora kulorna, som vid 2 mellan de sistnämnda uti oljan. De på detta sätt alstrade svängningarna sändas med tillhjälp af paraboliska speglar i en riktning, vinkelrät mot foreningslinien mellan båda de stora kulorna A, B. För att upptaga vågorna gör Marconi bruk af ett relais, som är en kombination af Hertz resonator och Branlys »coherer» (§ 18). Två metallskifvor W, W\ äro så af passade, att svängnings- talet vid den elektriska laddningen, och urladdningen af deras ytor öfverensstämmer med frekvensen hos de i den af sän- dande apparaten alstrade vågorna. Mellan dem finnes ett 4 cm. långt glasrör d, hvari tvä silfverelektroder äro insmälta c:a en half mm. från hvarandra. Rummet mellan båda elektroderna är fyldt med en blandning af silfver- och nickel- filspån, hvarjämte en ringa mängd kvicksilfver är tillsatt. Luften i glasröret är förtunnad till 4 mm. tryck. Från rörets ändar utgå ledningar med infogade motstånd Z, L, till en känslig telegrafrelais, hvilken genom en stapel bringas i verksamhet. Apparaten verkar på följande sätt: När de elektriska vågorna komma till den mottagande stationen, förändras metallpulvrets ledningsmotstånd, hvilket vanligen är mycket stort. De särskilda små metallstyckena polariseras nämligen af vågorna, d. v. s. de inställa sig alla i en riktning samt häfta vid hvarandra och elektroderna, hvarigenom motståndet sjunker till vid pass 5 ohm och relaisströmmen slutes. För att åter upphäfva denna måste glasröret skakas, så att de små metallstyckenas polarisation upphör. Detta sker medels en liten hammare, hvilken sättes i rörelse genom en elektro- magnet, bragt i verksamhet genom en andra lokalström, hvars ledningar å figuren äro tecknade med prickade linier. På detta sätt är det möjligt, att vid den mottagande stationen iakttaga de vid den afsändande stationen lämnade signalerna antingen genom den uppkommande tonen eller ock genom Morses skrifttecken. Man kan i stället för den nyss omtalade anordningen vid den mottagande stationen göra bruk af den fig. 24 visar, då den ena metallskifvan är anbragt på en masttopp eller är ersatt med en drake, beklädd med stanniol samt den andra utgöres af en jordledning. Det afstånd, på hvilket man sålunda kan telegrafera, är beroende af flera omständigheter. En induktionsapparat med 15 cm. gnistlängd är tillräcklig för 6,5 kilometers afstånd, men för större afstånd får inan använda större induktions-