Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

BALLISTISKA METODEN FÖR UNDERSÖKNING AF JÄRNETS MAGNETISM. 47 25. Ballistiska metoden för undersökning af järnets inagnetism. — Denna metod, som sedan länge varit för ifråga- varande ändamål använd, har erhållit åtskilliga nya för- bättringar. Såsom bekant består den uti bestämning af den magnetiska induktion, som alstras medels magnetiserings- strömmen. i den primära trådspiralen, genom att uppmäta den ögonblickliga ström, som uppstår genom induktion i en sekundär trådspiral, omgifvande järnet, när dess magnetiserings- ström förändras. Trådspiralen står i förbindelse med en ballistisk galvanometer, hvars utslag lämnar begrepp om induk- tionens styrka. En ballistisk galvanometer har en magnetnål, som svänger mycket långsamt, d. v. s. har sä stort trög- hetsmoment att den ögonblickliga strömmen nästan helt och hållet upphör innan nålen börjat sin rörelse. Man kan till- lämpa den ballistiska metoden såväl för stängers som ringars undersökning, och den är numera den vanligast använda för profningen af järnets magnetiska ledningsförmåga. Om man begagnar metoden vid järnringar, sker detta genom att upp- mäta plötsliga förändringar i magnetismen, i det att man plötsligt sluter, afbryter, omkastar eller förstärker eller ock försvagar magnetiseringsströmmen. Vid stänger kan man modifiera den ballistiska metoden, så att icke endast för- ändringen i magnetism, utan äfven det magnetiska tillståndet för tillfället iakttages, genom att hastigt aflägsna den sekun- dära trådspiralen från järnet. Vi skola till en början anföra den ballistiska metoden sådan Bowland och JEwing begagnade densamma för järn- ringar och med jord- induktor. Fig. 29 läm- nar en schematisk fram- ställning af densamma. A är järnringen med den primära trådlind- ningen, som erhåller magnetiseringsströ ru- men från batteriet, hvilken ströms styrka regleras genom reo- staten B och uppmätes med en vanlig galvano- meter Gr. Medels kom- mutatorn K kan ström- men slutas, afbrytas eller omkastas. Den sekundära trådspiralen B kan antingen vara Fig. 29.